Jag har skrivit en till novell, denna skrev jag faktiskt på bara 1 timmte och jag förstår om du inte vill slösa din tid på att läsa den.
Outhärdligt oälskad
Det finns en flicka som är söt, populär och perfekt. Trodde de andra ja, hennes hår är honungblont och hennes hud är solbränd och slät som kola och hennes ögon är en fantastik blandning mellan gräddelin och blåbärsblå. Flickan går i skolan precis som alla andra, hon har en pojkvän som hon tycker väldigt mycket om och en bästis som är otroligt vänlig mot henne. Flickans familj är rikast i staden och hennes föräldrar är inte skilda och de skämmer bort flickan men är ändå mycket snälla. Många av de andra i hennes klass önskar hennes liv, men flickan önskar att hon aldrig haft något. Överallt ser flickan vita gestalter, hon hör röster som hon inte borde höra och dofter som hon inte borde känna.
Men flickan är inte särsklit vänlig av sig, hon har lärt sig att man kommer hur långt som helst med lite kaxigheten och självkänsla. En annan flicka är klok, snäll och söt hon har väldigt långt mörkt hår och vackra ögon, hon är tillochmed mycket vackrare än den andra flickan både på insidan och på utsidan. Flickan blir svartsjuk och behandlar henne som ingenting först, det finns inte så mycket annat att göra ändå de är lika gamla men går i olika klasser. När den andra flickan sedan använder lite mascara blir hon ännu vackrare. Det skär i flickan att hon kan vara så söt utan smink och när hon bara använder lite mascara blir hon universums vackraste. Detta vrider nästan henne till vansinne.
Men värre skulle det bli, flickan skaffar sig fort många vänner och hon är vän med alla i alla klasser som är jämngamla och hon är lycklig. Den andra flickan försöker även bli vän med flickan hon har flera gånger sagt att hennes hår är fint och att hennes kläder är söta och att hon sminkar sig mycket fint. Flickan har bara sagt "Jag vet" och slängt med det honungblonda håret och sedan gått sin väg. De andra runt om har suckat och förklarat för den andra flickan att flickan alltid är sådär egoistik och kaxig men den mörkhåriga flickan skakar på huvudet. Flickans bästis märker att hon och den andra mörhåriga flickan har mycket gemensamt och blir genast bästis med henne istället. Flickan blir så förtvivlad att hon skickar sms till den mörkhåriga flickan, sms om att hon är ful, hemsk och inte värd någonting. Detta känns perfekt i flickans hjärta, äntligen får hon höra att hon är mindre värd än vad de andra säger att hon är. Den andra flickan svarar inte på sms;n utan ignorerar dem bara.
Killarna som förut varit så intresserade av den blondhåriga flickan och svartsjuk på flickans pojkvän har nu blivit förälskade i den mörkhåriga flickan. Den blonda flickan blir mer och mer förtvivlad hon skickar värre sms till flickan och knuffar till henne extra hårt när hon går förbi och ibland river hon henne på henne ömma vackra kind så att blod samlar sig under de långa välmålade naglarna, den mörkhåriga flickan reagerar inte ens en gång. Under tiden detta händer är den blona flickan så ledsen och full av hat att hon totalt glömmer bort att ha någon slags kontakt med sin pojkvän. Pojkvännen har försökt ta kontakt med henne men efter att ha gett upp hoppet skriver han ett sms och talar om att det är slut. Flickan gråter och hulkar i en hel dag efter smset och stannar hemma från skolan i två dagar. Under de två dagarna umgås flickans ex med den andra flickan de är väldigt förälskade i varandra och efter redan den första dagen är de tillsammans. När den blonda flickan kommer tillbaka till skolan är det först hon ser den mörkhåriga flickan stå med sin mobil i handen och hon talar med sina vänner som biter på naglarna. Flickan gömmer sig bakom väggen och lyssnar vad de säger.
"Vad skriver han då? Tänk att ni blev tillsammans direkt efter han och Kajsa hade gjort slut!"
"Det är helt otroligt!"
"Han är sjuk, jag saknar han så himla mycket! Jag klarar mig inte utan hans honungssmakande läppar en enda dag! Åh tack hörni, fast nog är det synd om Kajsa men hon verkar hata mig!" säger den mörkhåriga flickan och ser ledsen ut.
Den blondhåriga flickan fäller en tår och smsar att flickan kan dra åt helvete och sedan kommer hon fram från väggen och slår till henne så att hon blöder näsblod. Det gör ont i hjärtat på den blondhåriga flickan när den andra flickan gråter och springer in mot skolan men hon måste göra så. Innan hennes vänner hinner springa efter ber flickan dem att stanna. Den blonda flickan hittar på en massa saker som inte är sant om den andra flickan och hennes vänner tvivlar först men sedan tror de på henne.
Den andra flickan fick så ont att hon var tvungen att gå hem men när hon kommer till skolan nästa dag har ryktet spridits sig snabbt, alla som går förbi henne slår till henne och ger henne en mördande blick. Hennes pojkvän dumpar henne via sms och de andra killarna som varit så intresserade av henne säger att hon är den fulaste de någonsin har sett. Många skriker till henne att hon kan gå och dö så att de slipper se henne och en kille kommer och slår ner henne och fem andra killar hoppar på henne och slår henne. Den blonda flickan går sedan fram till henne när killarna slutat och gått in på lektion, tar tag i flickans haka och säger tyst;
"Jag är nästan stolt att det är jag som ordnat att du kommer få ha det så här i fortsättningen, vet du vad gå och häng dig ok? För du är så himla outhärdligt oälskad." och sedan tar hon stryptag och kastar ner henne mot golvet. Sedan går hon och de andra eleverna in på lektion, alla förutom den gråtande flickan som är alldeles blå efter alla slag hon fått.
Nästa tag längtar den blonda flickan efter att få fortsätta mobba den mörkhåriga flickan, fast hon tänker att nu när hon är populär igen ska hon vara lite snällare mot henne men den mörkhåriga flickan kom inte den dagen. Flickan rycker på axlarna och kastar med sitt hår och så fortsätter hon men efter en vecka börjar hon undra om hon inte ska komma snart. Det går flera dagar, veckor, månader ja tillochmed en hel termin. Veckan innan jullovet mår den blondhåriga flickan sämre än någonsin, en av den mörkhårigaste flickans närmaste vänner som inte varit med och mobbat henne utan försökt hjälpa henne kommer fram till henne och säger;
"Hoppas du är jävligt nöjd nu! Det var såhär du ville ha det inte sant? Herregud, du är nog motsatsen till perfekt! Tro inte att jag tänker hålla tyst om detta."
De andra eleverna behandlar den blondhåriga flickan så som de behandlat den mörkhåriga när de fått reda på att flickan bara ljugit ihop alltihop. Men det som tar kål på flickan allra mest är att hon ser den mörkhåriga flickans vita gestalt överallt, hemma och i skolan hennes doft av henne goda parfym kanel och hennes röst som säger.
"Jag tyckte alltid om dig, så mycket om dig du är så outhärdligt älskad."
Näh det är inte flickan, hon är så outhärligt oälskad som man någonsin kan bli.
Mugglarportalen