Skulle ni vilja hjälpa mig att läsa igenom en novell och säga vad ni tycker?

Jag skulle behöva lite hjälp, det som jag kommer lägga upp - om någon är intresserad .. - är första utkastet av novellen, ingen har läst och jag har inte rättat något.
Om ni ska läsa får ni faktiskt vara snälla, kom gärna med konstruktiv kritik, men såga mig inte helt tack. Mitt självförtroende ang. mina texter är inte jättestort, men jag vill gärna ha eran åsik
Någon som vill läsa?

Jag skulle jättegärna vela läsa ;D

Jag vill läsa Alltid kul att läsa någon annans text

Okej, somsagt, första utkastet, så, vad tycker ni?
-
Jag tittade ner i Blackasjöns bäcksvarta vatten. En krusning gick över ytan och spred sig upp över min hud, som om den visste vad jag skulle göra.
Jag tittade inte över axeln innan jag bytte om, jag visste att det aldrig var någon här såhär dag, det var det aldrig.
Jag drog tröjan över huvudet och knäppte upp BH’n, jag bytte om till min svara bikini tyst, trots att jag visste att ingen skulle hitta mig även om jag förde oväsen. Jag kände hur huden drog ihop sig när den lätta nattbrisen drog över vattnet. Jag tog ett djupt andetag av gammal vana, men jag visste att det inte behövdes, och sedan dök jag. Om någon hade tittat på mig när jag dök så skulle dom inte hört något, jag visste att jag dök ljudlöst, men i mitt huvud så exploderade allt. Valsång, fiskmåsarnas skratt, sjölejonens skrik, plask och vågornas brus spelades upp i mitt huvud på högsta volym, trängdes om att få plats, skrek om min uppmärksamhet. Min kropp drog ihop sig i kramp, smärtan borde ha varit outhärdlig, men det var den inte. Jag kunde knappt röra på kroppen, men jag kände ingen smärta. Jag försökte ta ett andetag och jag kände hur det svarta vattnet drogs ner i mina lungor. Jag fick panik och började sparka med benen och försökte skrika, men det enda som hände var att stora silvriga bubblor sakta steg mot ytan.
Jag släppte ut all luft jag hade kvar i kroppen och jag började sjunka, jag gav upp, jag trodde att jag skulle dö, så jag gav upp. Helt plötsligt så slutade min kropp att vrida sig i plågor, och jag kände hur ett lugn spred sig i hela mig. Jag hade varit medveten och riskerna, att det inte alltid skulle fungera, att Vattnet ibland inte tog emot alla på samma sätt hela tiden, men jag trodde att jag var speciell, att Vattnet ville ha mig. Vattnet slöt sig om mig och jag blev helt varm, hela min kropp började vibrera, mina ben började skaka, och min strupe brände som om någon satt eld på den och plötsligt så fick jag in luft i lungorna igen. Jag öppnade ögonen och tittade på min kropp, mina ben var inte kvar, stället fanns där en lång vacker havsgrön fena. Jag öppnade handen som jag hållit knuten under förvandlingen, simhuden skimrade i månes bleka sken genom vattnet.

Du har många små guldkorn trots det korta stycken. Jag tycker att det är bra rytm i texten! Jag gillar de långa, fylliga meningarna
Några små stavfel bara, men som sagt du hade ju inte rättat den!

Själv skulle jag ha börjat den med "En krusning gick över ytan" och efter den meningen lägga till, "jag tittade ner över Blackasjöns...", men det är ju din novell

Jag tycker att det var jättebra! Komme inte på något direkt som måste ändras ^^

Mycket bra Hoppas verkligen på en fortsättning
Liten ska att tänka på bara: du behöver inte använda så många kommatecken (,).Testa sätta punkt (.) istället Annars har jag inget att anmärka på

Tackar! Jag ska rätta stavfelen senare tänker jag.



Okej tack! Det ska jag tänka på och kanske ändra, men jag har väldigt lätt att annars bara skriva kooorta korta meningar, men tack för synpunkten

Vad tycker ni om stycket med "Vattnet" jag vet inte om det är lite för osammanhängande, vad tycker ni?

Läser gärna mer!

Tack, det ska du få snart (hoppas jag)
Jag sitter och rätta första texten nu men ska fortsätta skriva på den ikväll. Men nu så måste jag skriva en recension till min bokblogg, jag har varit borta i en månad så jag måste "gottgöra" -XD- alla ^^'