Skriv vad du GRYMT GÄRNA VILL SÄGA TILL EN SPECIELL PERSON MEN KAN INTE-TRÅDEN

Varför tvekar jag så mycket på hur du känner när jag egentligen vet det? Jag vet ju vad vi känner. Men varför blir jag så rädd att nåt ska ha förändrats när vi träffas efter några dagar av att inte ha pratat alls? Typ imorrn, jag är ju såklart taggad på att träffa dig igen. Men tänk så är nåt annorlunda, tänk så märker inte jag det oså gör jag nåt som blir fel oså förstör jag allt. Kan vi inte bara va lite mer…nånting? Jag vet inte ens längre. Vi får inte ge upp iallafall. Det får vi faktiskt inte.

ibland får jag såna här ryck när jag övertänker så mycket att jag tillslut exploderar i ilska istället o bara vill dränka hela min hjärna, typ nu. fuck dehär. fuck dig o din oklarhet o min press, allt e tydligen mitt ansvar bara för att du är en fucking fegis. fuck you och puss.


Kan vi pausa hela världen lite? Jag behöver prata med henne men det ska jag inte göra förrän om en vecka. Det hinner hända mycket på en vecka. AAAAAAAAAAAGGH



Fem minuter senare o min hjärna har vänt sig igen. Nu vill jag bara slippa alla dom här oklara grejerna. Vill sätta mig med dig och bara släppa ut allt. Men vet inte om du ens är redo för det. Men jag kan inte hålla dehär inuti längre. Jag vill att du ska veta att jag gillar dig mycket och jag kan vara villig att satsa på det här men då måste jag veta var jag har dig och innan nånting går för långt vill jag att du ska veta allt. Jag vill att du ska veta hur jag mår, vad jag tänker på, vad jag vill och vad jag behöver. För det finns ingen chans att det här nånsin kommer funka om vi inte pratar om sånt. Vi måste kunna prata med varann snälla nån. Snälla. Men om du inte är mogen eller redo för det här så tycker jag du ska säga det. För isåfall är det nog ingen bra idé. Men jag vill verkligen vara med dig, så jag hoppas med hela mitt hjärta att du vill det här, att du är redo.
När vill du prata? Jag är tillgänglig när som helst, för just nu är det här samtalet typ det viktigaste, det som går först.
Så säg bara till så pratar vi. Gärna snart.

Kan du snälla bara bli frisk nån jävla gång så att jag får träffa dig? För att jag tror att jag håller på att gå sönder utan att få träffa dig just nu.

Varför har du denna stora längtan till att avbryta mig hela tiden?! Är det för att jag är kvinna? Ä det för att jag är yngre? Är det för att jag har funktionsvarationer?! Om inget av detta är skället så berätta gärna!
Om det inte finns något skäl så ska jag ge dig två nummer eftersom du TYDLIGEN behöver dem. DU blev tillsagd för bara några SEKUNDER sedan att jag ville prata och du skulle låta mig. MEN NEJ du avbröt mig igen! DU ska inte avbryta mig och inte någon annan för den delen.
Du har under flera gånger uppretat detta och lär dig inget? Mina kusinBARN kan vänta på sin tur men inte du?

jag tror jag sover över i natt
jag tror jag nog vill vara kvar
från skymningen till gryningen
här är platsen jag vill va
♥

ibland får ja såna här ryck när jag inser att jag verkligen inte har kommit över dig. typ nu. jag får panik för att du e du o för att jag inte får va med dig. finns det ens nån endaste liten chans att det här kanske kan komma tillbaka? kan du och jag bli nåt igen? vill vi det? inte vet jag. vet bara att jag typ ja gillar dig o har inte kommit över dig för du är för söt för de


O SEN FEM MINUTER SENARE SÅ BA nejjj va hahaha jag e så över dig vem är du ens så bra kan du inte vart nu går vi vidare lets go

O sen e du söt igen

Sen e du bara jättekonstig o jag börjar tro att du har pms lol

wait kanske e jag som har pms

idk

lol

pallar inte mer


o en annan sak till er: hur dåligt kräver ni att jag mår för att ni ska märka att nåt e fel o kanske tänka att oj vi kanske borde prata me våran dotter om hur hon mår. för just nu känns de som att jag mår tillräckligt skit för att allt ska kännas som skit men inte tillräckligt skit för att ni ska märka det för att jag döljer allt fö er. jag orkar inte. snart kommer jag ge upp, kommer skita i alla lektioner o sluta prata med folk, snart går de liksom inte längre. Det värsta e att jag inte ens kan förklara det här. Så hon kan ju inte hjälpa mig för jag vet inte hur jag förklarar hur min hjärna funkar. Så jag döljer ju allt för henne också o de e väl de som e hela grejen att man inte ska göra. Aaaaaah.





jag vet att jag måste ta tag i mitt liv men 1 jag vet inte hur jag ska göra det 2 jag orkar inte? jag har verkligen ingen ork till det

Hur du ser ut, allt du gör, allt du säger
Allt får mig att smälta...♥

så det kanske är precis det jag ska fråga dig? den känslan känns typ överväldigande

-

hej, jag har inte sett dig på evigheter. hur mår du?

-

blev på så galet humör av att träffa dig idag, och liksom whaaat?! du har tjej?! du har kommit ut?! ihhhh jag blir så stolt och glad

ähm okej nu måste vi reda ut dehär

1: vi e bara kompisar o det vet vi båda o det är bra vi vill inget mer
2: just nu känns de som att jag har kommit över dig, men när jag träffar dig igen kommer det ju förmodligen bli lite svårt igen. men antar att de blir lättare för varje gång
3: hmmm, du e lite cute faktiskt ska inte ljuga, men frågan e om dehär kommer kunna bli nåt me tanke på att vi typ aldrig nånsin träffas. men de va kul o träffa dig ikväll iaf o jag vill gärna lära känna dig hihi