FF - 365 Dagar

är* Den är fortfarande ägig, h*n kanske skaffar en ny användare... o_o'' *hoppas hoppas hoppas*

Eller hur o.o
*hoppas hoppas hoppas*

NEEJ!!! JAG SKA DÖDA HONOM!!! När jag satt och skrev så tog min bror bara bort mitt konto!!
Jaja... Jag kan väll fortsätta ändå... Eller?

Kapitel 4 – Mimmi
Jaha, nu sitter man i ett klassrum i en kommunal skola med vandliga elever. USCH! Det stinker! Men det är egentligen inte så illa. Alla värkar ganska snälla. Ingen är elak i alla fall…
En kvinna i 30 årsåldern kommer in i rummet. Jag tror att det är ms. Newman, min nya lärare.
”God morgon, allihopa!” säger hon med pipig röst. ”Idag har vi två nya elever i klassen. Det är Mimmi Hawk och Emmony Ha… wk…” Hon rynkar pannan och tittar upp. ”Är ni släckt?”
”Inte vad jag vet”, säger jag.
Ms. Newman tittar på någon bakom mig. ”Vet du Emma?”
Flickan skakar på huvudet. Hon ser rädd ut.
”Hm… Jaja, idag ska vi jobba med släktforskning. Jag delar in er två och två: Kristen och Tove, Peter och Nicholas…”
Snälla, inte med nån nörd! tänker jag.
”…Emma och Mimmi. Så, börja jobba nu.” Newman sätter sig ner och börjar rätta gamla prov.
”Ska jag hämta en dator?” säger en röst vid min sida. Jag rycker till och vänder mig om. Emmony står bredvid mig och ser på mig med milda ögon.
”Eh… Ja, tack”, säger jag. ”Om du vill.”
Hon ser förvånat på mig, ler och går till ett skåp på andra sidan rummet. Hon tar ut en laptop och går tillbaka till mig. Hon sätter sig ner på en stol och tänker precis röra vid datorn när hon plötsligt drar till sig handen. Hon biter sig i läppen och vrider datorn mot mig. ”Det är nog bäst att du gör”, säger hon.
”Okej”, säger jag och startar datorn. Jag går till en släktforskningssida, skriver in ”Hawk” och väntar resultat. Det finns bara ett alternativ. Jag trycker på det och ett stort, komplicerat släktträd dyker upp på skärmen.
”Wow!” säger Emma. ”Förvirrande!”
”Ja… Det kan man lugnt säga!” Jag letar efter mig själv och tappar nästan andan när jag hittar mig. ”Det är inte sant”, viskar jag.
”Vad?”
Jag checkar en gång till. ”Vi är syskon.”

Emmony
”Vi är syskon.”
Va? Nej. Nej! Jag har inga syskon. Inga släcktingar. Men jag kan klart se att vi är det.
”När fyller du år?” frågar Mimmi.
Jag sväljer. ”9/9 klockan 09:09.” Skrattretande eller hur?
”Jag fyller… 09:20”, säger Mimmi. ”Det är omöjligt.”
Jag tror jag dör. Jag drömmer. Jag kommer att vakna i min stinkande cell och allt kommer att vara som vanligt. Men jag vet att jag varken är död eller drömmer.
Mimmi började skratta. ”Jag kan inte fatta att jag har en tvilling.” Hon vänder sig mot mig. ”Var har du varit?”
Jag rynkar pannan. ”Inlåst på ett mentalsjukhus. Du?”
”Barnhem.” Hon vänder sig mot datorn igen. ”Men nu bor jag hos en lyxigt rik familj.”
Jag nickar. ”Samma här. Typ.”
Vi är tysta en stund. Det är Mimmi som bryter tystnaden. ”Vi har en kusin”, säger hon. ”Snarare två, men en är död…”
”Vem lever?”
”Han heter Ceeth Crown och bor i New York.”
”New York. Vart ligger det?” Jag känner mig dum.
”Inte långt här ifrån.” Hon trycker på en knapp och en maskin i hörnet av klassrummet börjar väsnas.
”Vad är det?” frågar jag.
”En skrivmaskin. Jag skriver ut adressen till Ceeth så att vi kan åka till honom efter skolan.” Hon tar ett papper från maskinen och håller upp det framför mig. ”Ser du?”
Jag nickar. ”Men jag vet fortfarande inte vart det ligger.”
”Så du kan läsa? Det var nytt.” Hon flinar mot mig. ”Skoja bara.”
Just då kommer ms. Newman in genom dörren. ”Aha”, säger hon. ”Hittade ni något?”
”Ja”, säger jag. ”Vi är tvillingar.”
”Åh, så trevligt!” Hon sätter sig ner bakom karterden och börjar skriva.

När jag kommer hem sjunker jag ner i en fåtölj i det enorma vardagsrummet. För tre år sen skulle jag sprungit skrikandes här ifrån, men nu är jag glad att ha en familj.
Tellefonen ringer. Jag reser mig upp och svarar.
”Emma? Är det du?” säger Mimmi i andra änden.
”Ja, vad är det”
”Jag sitter i bilen utanför ditt hus. Kommer du inte ihåg? Ceeth?”
Just det. ”Jag kommer”, säger jag och lägger på. Jag drar på mig min jacka igen och springer ut till Mimmi.

Det vart lite längre den här gången och jag håppas att jag kan hålla dem så!

AWESOME! ♥

YAY XD
Mer :3

Tack!!! Ledsen för att mitt konto försvan! Men jag blev glad av att läsa era kommentarer!!

^_^ gör inget, det är bra att du förskaffa dig ett nytt. hade varit författartalang som jag hade missat om du slutat skriva på den.

AWESOME!!

Tyvärr måste jag sova nu... men jag kommer att skriva imorron!!!

^ Goodie!