Sjunde året på Hogwarts

(ok, great!)

James tittade upp up den mörka skepnaden av personen vars rygg lystes upp av ljuset från ovanvåningen.
"Jag hade tänkt att ge dig frukost, men nu när den är smutsig behöver du inte oroa dig om det." hans röda hår såg ut att lysa från ljuset i toppen av trappan. James log hånfullt, blod började rinna från hans mungipa.
"Hur mår din älskade, Weasley?" sade han och spottade ut blod mot Rons fötter.

Min far såg på Laura och log lite roat
"Då lär du dig i alla fall något" sa han allvarligt och jag himlade med ögonen och vi lämnade uppehållsrummet och ja log lite
"Inte i vår tid kanske, men folk på hans tid borde väll förstått det" sa jag och såg på min far
"en del av dem gjorde nog det sa han och vi gick mot Gryffindors sällskapsrum
"Ja hade så velat se deras ansiktsuttryck" flinade jag när vi kom fram till den tjockadamen
"DA" sa jag och porträttets svängde upp och vi klev in

- Jo men vet du hur ofta det ordet används till vardags?, typ hela tiden, det är inte snllt att göra så, sa jag och följde med in i Gryffindortornet.
Krum såg sig om men sa inget, men det syntes tydligt vad han tänkte.
Så rött allt är, tänkte han säkert.
- Jag gillar Gryffindortornet mer än Hufflepuffs sällskapsrum, kände mig aldrig riktigt hemma där, sa jag och såg mig om.

James letade runt på golvet efter att Vässlan hade gått och hittade en sten som var hyfsat stor, sedan väntade han tills Ron kom ner med middagen och hoppade på honom igen. Dem lär sig aldrig...
Ilsket slog James stenen mot Rons huvud, slag efter slag, blod rann och formade en pöl. James släppte stenen, sökte igenom Vässlans fickor och hittade sin trollstav. Äntligen var han komplett igen. Han ställde sig upp och såg ner på Vässlans livlösa kropp.
"Nu är vi kvitt."

Vad som fortfarande verkade ologiskt var varför Vässlan skulle kidnappa honom. Han hade aldrig gjort något ont mot han eller hans patetiska vänner? Eller?
James ryckte på axlarna och gick upp för trappan med sin trollstav redo.

"Nej jag använder knappt det ordet alls" sa min far
"Bara när du ber mg om ursäkt" flinade jag och såg sen på Laura
"JAg gillar det, men jag föredrar Slytherins" sa jag leende
"pappas flicka" sa min far skämtsamt
"haha, du är så rolig ibland" sa jag trött och såg sen på de andra "Ska vi lämna Hogwarts och möta upp de andra igen? jag menar vi lämnade dem ganska plötsligt" sa jag leende

(du bara slog ihjäl honom XD)

- Tycker bara att det är ett korkat ord att förbanna.
Jag fattar verför du gjorde det på ditt namn eftersom att det var typ bara Harry och de som sa det, men det är korkat att göra det på ordet snälla, sa jag och nickade åt Cara.
- Jo, vi borde väll det, men jag tror nog de flesta har brytit upp nu och återvänt till sig, sa jag lätt.

( Det var kul XD nu är Ron död )

James hoppade fram ur dörröppningen med staven höjd framför sig, ingen syntes till.
"Homenum Revelio..." viskade han, en katt kändes av på andra våningen, annars fanns det ingen där. James pekade sin stav mot sig själv och koncentrerade sig på Borgin & Burkes. Han kände något dra i hela hans kropp, sedan öppnade han ögonen och såg affären framför sig. Han gömde ansiktet i sin luva och steg in. Expediten började ställa frågor. Snabbt drog james sin stav och lamslog honom. Sedan raderade han minnet av att James någonsin varit där.
Han steg in i lagret och letade upp Borttrollningsskåpet, öppnade dörren och steg in.

(Vadå, han kidnappade mig?! xD)

"Nej jag hdefunnit det ytterst kul" sa min far och jag suckade
"Nöjet finns i det lilla" sa jag och såg sen på Laura "Jg undrar hur det går för tvillingarna" sa jag fundersamt
"vad ska de göra?" frågade min far
"o vi har slått vad, men oroa dig inte över det du" flinade jag och log sen "vi bör kanske åka hem till oss med, Draco och Aidian väntar nog på mig" sa jag leende och kramade om dem "vi syns snart"
sen transfererade jag och min far oss hem till honom

(ja men ändå xD fast o andra sidan dödade jag ju bara Scabbior xD så det går väll jämt ut xD)

Jag himlade med ögonen mot dem och såg sen dem försvinna.
- Ja, jag antar att du sover över i Kråkboet?, sa jag lätt.
- Vet inte, sa Krum fundersamt.
- Jo, vi bestämmer det vart skulle du annars ta vägen?, sa jag leende och transfererade oss till Kråkboet.

James steg ut ur skåpet i vid behov rummet och såg sig omkring, hem ljuva hem. Han log. Sedan tänkte han efter, allting var väldigt tyst för att vara Hogwarts. Antingen brukade det vara ljud från elever som passerade korridorerna eller från lärare som skällde på elever. Han anade att något inte stod rätt till...