Sjunde året på Hogwarts

- Så bra, har du vart överallt, i alla elevhem och alla hemliga gångar?, sa jag nyfiket medans vi följde efter honom.

"Laura, vad tror du? jag var prefekt och jag ville veta allt om skolan. det är inte så svårt att för föra en tjej och sen få henne att ta med mig till sitt elevhem" sa han och log roat
"Det finns saker jag inte vill veta" sa jag och såg allvarligt på min far men han bara rufsade om mitt hår och vi kom fram till en staty
"Här är det, nu ska vi bara vänta på frågan?" sa min far

- Nej, det är ju sant, jag hade säkert gått på det, du var ju snygg, sa jag och log roat åt Cara.
Statyn rörde på sig och vi hörde en röst.
- Vad börjar cirkeln och var är dess slut?, sa den och väntade på svar.

"Jag ska låtsas att jag inte hörde det där" sa jag till Laura och blängde på henne och min far log roat "jag föredrog när du inte hade nån näsa då svasade mina kompisar inte runt dig i alla fall" sa jag trött och såg på statyn
"en cirkel har ingen början eller slut" sa jag och hon nickade och svängde upp och jag såg på de andra och vi gick förväntansfullt in

- Jag svasar inte, jag sa att han var snygg, inte att han är, sa jag flinande till Cara och vi gick in i Ravenclaws uppehållsrum.
- Ja, det är blått, sa jag roat till Krum och såg mig om.
Rummet gick i blått och brons, en stor örna var avmålad på en jättetavla och Rowena själv fanns där som staty.
Med diademet på, undra var det äkta var någonstans?
- Klokhet och vett uti övermått är den finaste gåvan människan fått, mumlade jag för mig själv.
- Va?, sa Krum.
- Nej, det är bara typ deras ordspråk eller nått, sa jag leende och såg mig om.

jag såg på Laura
"Det kan väll definieras" sa jag och fnös lite innan jag log igen och såg mig runt
"Jag föredrar Slytherins" sa jag
"Inte Gryffindors?" sa Krum
"Måhenda att jag var Gryffindorare men de är för rött för min smak" flinade jag och såg på tavlan av Rowina
"Ja du kan ju undra på för du lär inte hitta det" sa mn far och log roat till Laura

- Nej, det kan jag väll förstå du har väll gömt den på ett jättebra hemlligt ställe.
Men det är här någonstans på Hogwarts.
Men eftersom ingen har sett den på hundra år, villket är konstigt eftersom du sett det.
Så får man fråga nån som är äldre än 100 år, för vem vet de kanske har en ledtråd, sa jag roat när Krum stirrade på oss.
- Han kan läsa tankar och jag undrade just var hennes diadem var, sa jag och pekade på statyn.

"Det är väll klart" sa min far lätt
"en dag kommer du få svälja din stolthet" sa jag trött och skakade på huvudet
"Men de flesta vet inte att jag har sätt det. och hur kunde du hamna i Hufflepuff? jag kan verkligen inte se dig i det elevhemmet, där hamnar bara de världelösa" sa min far och jag log mot Krum
"Bli inte så förvånad, han kan det mesta" sa jag leende
"Och du?" sa Krum undrande
"Ja vem vet vad ajg kan?" sa jag och log mystiskt och började sedan se mig omkring

Jag såg förvånat på honom.
- Tycker du inte att jag är värdelös?, sa jag chockat och ryckte sen på axlarna.
- Jag vet inte, var skulle jag hamna annars?
Jag känner mig varken modig, smart eller slug, sa jag och såg på honom.

min far såg på henne
"Det vet du själv svaret på" sa han lungt och jag förundrades över hur männsklig han kunde låta ibland
"Du skulle nog inte passa i Slytherin men Gryffindor eller Ravenclaw skulle nog ta i mot dig" sa han och ryckte på axlarna och jag bara log över att till och med min far kunde vara trevlig ibland