De 77 Mugglisspelen!

Jag har inte hunnit skriva något på nästa kapitel än pga jul men hoppas att hinna börja inom en snar framtid. Hoppas ni kan vänta!

Vi får väl försöka hålla oss. (Vad har vi för val)

Ni har faktiskt inget val! He, he!

känn dig ond nu... du har makten i dina händer

MUHAHAHA!
Nej, jag ska bara vara lite plågsam...


Och nu har jag börjat på kapitel 10 (!)

Härligt. LÄNGTAR.

tror att jag kan tala för oss alla... det gör vi också!!!!!!!!!!!

Ha, ha! Så bra! För här kommer det:
_______________________________________________
Kapitel 10: 7.e dagen (Snart har en vecka gått)
_______________________________________________
Ugglan Hedwig ligger och flämtar ute på den V-formade ön där hon för flera dagar sedan blivit lämnad av sin före detta vän _SanD_ som tragiskt nog dog nästan precis efter att de hade träffats. Ugglan Hedwig har visserligen haft tillgång till vatten då vattnet runt ön efter bara några meter växlas från salt till sött men det verkar däremot inte finnas något liv i vattnet. Ja, det simmar förstås runt en krokodil i träsket men den skulle förmodligen äta upp Ugglan Hedwig innan hon får död på den. Så det är problemet! Maten! Ugglan Hedwig känner att hon inte skulle klara många fler dagar utan det...



Little J fortsätter att gräva på sin underjordiska tunnel, med händerna, och med törsten som plågar, när den vackra klangen av en sponsorgåvas ankomst fyller luften. Ett hopp tänds inom Little J när hon springer fram till det stora paketet i fallskärmen som har landat en bit bort. Hon sliter upp det och hittar en spade. Precis vad hon behöver för att få klart tunneln så snabbt som möjligt! Little J ska precis gå tillbaka och fortsätta att gräva när hon råkar stöta till paketresterna. Det skramlar till och Little J tittar tillbaka på dem och får syn på toppen på en vattenflaska sticka ut ur det som återstår av paketet. Hon drar ut hela vattenflaskan och kan nästan känna hur törsten redan lägger sig lite. Då gör hon en förfärlig upptäckt! Tom! Vattenflaskan är tom!!! Nu känns allt hopplöst igen.
Men vänta lite! Little J höll på att glömma någonting! Meddelandet! Där står det kanske vad det är för vits med att skicka en tom vattenflaska till en som håller på att dö av törst! Hon plockar upp lappen med meddelandet och läser; ”Vatten finns, du måste bara tänka lite utanför Ö”...


isaangel vaknar efter en skön sömn i karriäristernas läger. Hon väcker bullen289 och de börjar prata lite om vem som skulle kunna bli dagens offer. De har det faktiskt ganska trevligt när nisses röst hörs:
-Var är Incendio? Hennes sovplats är tom!
-Va? Är hon borta? säger bullen289 förvånat.
-Ja, hon är helt försvunnen! fortsätter nisse.
-Hon kanske bara har gått för att jaga? föreslår bullen289.
-Jo, så kan det ju förstås vara, säger nisse. Eller vad tror du, isaangel? isaangel?
Där isaangel nyss satt finns ingenting förutom den nallen som hon fick i sponsorgåva för några dagar sedan. Plötsligt tittar nisse och bullen289 på varandra.
-Tänker du samma sak som jag!? säger de båda förskräckt i mun på varandra.
-Ja! säger de igen, även nu i mun på varandra.
Du springer ditåt och jag ditåt! säger nisse och försvinner iväg.
Sekunden efter ger sig även bullen289 iväg. Och det var i grevens tid för att slippa se det som nu händer. isaangel faller in i lägret med uppskuren strupe och därmed död. Ett elakt skratt hörs när kroppen dunsar i marken. Incendios skratt!


DracoMalfoy1 ligger och njuter på den Ö-formade ön. Hon har ett väldigt starkt hopp om att få vinna och återvända hem. Det känns som att här ute på ön behöver hon inte frukta dem andra spelarna. Men just som hon tänker det ser hon någon långt borta på land, vid stranden. Personen böjer sig ner mot vattnet och ska just ta en klunk av det när DracoMalfoy1 av den gamla vanan att vilja hjälpa andra ropar:
-Stopp! Drick inte! Vattnet är salt där! Kom hit istället! Här är det sött!
Men det är försent. Personen ramlar ihop och dukar under för törsten. DracoMalfoy1 tycker som alltid att det är hemskt att se någon dö men det känns ändå lite bättre att veta att de är en mindre inne på arenan.



Ugglan Hedwig har fattat ett beslut. För att överleva behövs mat. Det ända ätbara här är krokodilen i träsket. Slutsatts: Döda krokodil, äta krokodil. Så Ugglan Hedwig går ner i det mörka, leriga träsket. Men inte så långt. Då kan hon sjunka ner. Hon väntar på att krokodilen ska upptäcka henne och snart plaskar det till lite längre bort och en svans piskar mot vattenytan. Precis innan krokodilen går till attack lyckas Ugglan Hedwig hoppa och landa på den. Krokodilen öppnar sitt stora gap och hugger efter henne men kan förstås inte nå. När den öppnar munnen för tredje gången sparkar Ugglan Hedwig till den. En stor krokodiltand lossnar och Ugglan Hedwig fångar den innan den hinner sjunka i träsket. Hon höjer tanden och hugger rakt i krokodilens huvud. Efter flera hugg finns det bara en av dem två kämparna kvar: Ugglan Hedwig. Hon släpar utmattad upp den tunga krokodilkroppen på ön och använder tanden till att skära upp och stycka den. Rå krokodil, nej, inte precis det godaste som finns men man får ju ta vad som bjuds. Hon äter sig mätt och funderar.
Nu när krokodilen är borta så kanske jag skulle kunna simma genom träsket till fastlandet igen, tänker Ugglan Hedwig.
Hon går ner i träsket igen och simmar på det sätt som _SanD_ visade innan hon dog. När hon tillslut har kommit tillbaka till fastlandet tänds ett litet hopp inom henne. Här finns mer mat och fler gömställen. Hon springer in i den glesa skogen som snart blir tätare men kommer inte så långt innan hon stöter ihop med någon; bullen289!
Ugglan Hedwig känner snabbt igenom fickan efter krokodiltanden men innan hon hinner dra upp den har bullen289 lyckats få fram en kniv. Några hugg med den och sedan faller Ugglan Hedwig i dödens plågande smärtor till marken.



DÖDA:

_______________________________________________

Sådär! Hoppas ni gillade det!

KLART VI GILLADE DET!!! Jag i alla fall.

Awesome!!!