Starships, we ment to fly [SV]

SUPER MEEER

Kap 4. Superstar-anteckningar och ett val

Jag kom plötsligt ihåg att jag skulle möta Jakob efter lektionen, så jag sökte efter honom med blicken. Han stod och pratade allvarligt med Anton och jag undrade om något hade hänt. Min nyfikenhet tog över, och jag smög fram till dem.
''...och han tacklade mig bakifrån och tog bollen. Hur jävla lågt som helst!'' sa Anton upprört. Jag himlade med ögonen. Fotboll igen alltså. Inget farligt.
''Wow, det låter verkligen hemskt!'' sa jag dramatiskt och ställde mig så dem såg mig. ''Jag lider med dig.'' Anton tittade förvånat på mig, så jag la huvudet på sned och tittade oskyldigt på honom.
''Vad?''
''Inget.'' sa han avfärdande. Jag vände mig mot Jakob.
''Du ville prata med mig?'' frågade jag. Jakob nickade och drog iväg mig från Anton. Han tittade sig omkring för att kolla att vi var ensamma.
''Så...jag skulle vilja fråga dig en sak.'' sa han. Jag försökte bedöma om fjärilarna i min mage hade blivit drogade eller bara var väldigt upphetsade.
''Vad skulle det vara då?'' stammade jag fram.
''Jo...'' Han såg rätt besvärad ut. ''Jag undrar vad du skulle tycka om någon dejtade Lovisa.'' Jag sa inget. Menade han att han gillade Lovisa eller? Men jag var ju så säker på att han gillade mig? Eller? Gah hjärnsläpp! Säg något!
''Öm...det beror på vem.'' fick jag fram. Jakob såg ännu mer besvarad ut. Fan.
''Jag måste gå nu.'' sa jag och började gå därifrån.
''Nej Alex, vänta.'' sa Jakob och grep tag min handled. Jag slingrade ut mig ur hans grepp och sprang därifrån. Jag hörde Jakobs rop bakom mig, men jag var snabb och var snart borta ifrån honom. Jag rusade fram till mitt skåp och drog fram en tom anteckningsbok. Jag betraktade det randiga omslaget innan jag tog fram en penna och skrev Superstar-anteckningar på framsidan. Sedan slog jag upp den och tänkte efter.

Vad som suger med kärlek:
- Den gör ont.
- Den kanske inte är besvarad.
- Det är jävligt svårt att hantera det.

Vad som äger med kärlek:
- Man blir lycklig.
- Man kanske har besvarade känslor.
- Man har mycket mer energi.

J frågade mig om vad jag tycker om någon var ihop med L. Han var riktigt besvärad. Så här har jag gått runt och trott att han var kär i mig, och så var det L hela jävla tiden. Kärlek suger.

Det kändes faktiskt lite bättre när jag stoppade tillbaka anteckningboken i skåpet och drog mig mot nästa lektion. Jag var noga med att kolla efter Jakob eller hans kompisar på vägen och kom fram oskadd till dörren. I alla fall fram tills han kom gående mot mig. Jag tittade mig desperat omkring och såg en övergiven bok på golvet. Jag tog den och gömde mig bakom den. Gud vad patetiskt jag är. Gömma-sig-bakom-en-bok-manövern är så töntig. Och ändå gjorde jag det. Fast det hjälpte ju såklart inte. Han hade sett mig.
''Du vet väl att jag ser dig?'' frågade Jakob och tog boken.
''Öm...typ?'' sa jag och tittade överallt utom på honom. Jag hörde hur han suckade.
''Vad ska jag göra för att övertyga dig om att jag inte gillar Lovisa på det sättet jag gillar dig?'' frågade han. Jag tittade snabbt på honom.
''Va?''
''Du hörde. Hur ska jag bevisa det?''
''Ja du kan ju börja med att förklara varför du ville veta det.'' sa jag och la armarna i kors.
''För att Luke gillar henne, och han vill inte ta henne ifrån henne ifrån dig.'' Och där blev jag stum. Det fick killar att låta mänskliga!
''Jaha...'' fick jag fram.
''Och om det inte räckte så...'' Han böjde sig fram och kysste mig. Ja, vad tror ni hände? Jag hade väntat på det här ögonblicket i 3 freaking år, och nu hände det äntligen! Kärlek äger! Och som om det inte vore nog så såg Alice alltihopa.

Jag gick hand i hand med Jakob. Vi pratade om ungefär allt möjligt, det visade sig att han hade gillat mig rätt så länge. Okej drömmer jag eller? Nej det här var verklighet.
''Du, jag måste bara göra en snabb sak. Gå iförväg du, jag kommer.'' sa jag och log. Jag sprang till musiksalen och öppnade dörren.
''Jag går med på det!''

Superstar-anteckningar
Okej, kärlek äger. J menade egentligen att L gillade L (lite weird där men) och han gillar mig! Vi är typ ihop nu!

JÄTTEJÄTTEJÄTTEBRA!!

Jättebra!

♥ Hoppas du inte bli less på mina hjärtan ♥

Så ***** grymt! ♥

Tack så sjukt mycket för era kommentarer ni är bäst!


Kap 5. Anvundsjuka och algebra-mysterier

Jag sprang tillbaka till Jakob och log mot honom.
''Vad skulle du göra?'' frågade han nyfiket.
''Inget speciellt.'' svarade jag.
''Jo kom igen.'' sa Jakob envist.
''Varför vill du veta?'' retades jag. Jakob ställde sig framför mig och log.
''Därför.'' sa han. Jag la armarna om hans nacke och log tillbaka.
''Tvinga mig.'' sa jag utmanande. Jakob flinade och la hans händer runt min midja.
''Som du vill.'' sa han och kysste mig. Jag besvarade kyssen och höll hårdare om honom. Gosh, jag älskar att kyssa hans perfekta läppar. Allt var underbart fram tills blixten slog ner. Inte bokstavligen såklart, det var bara Alice, men ändå. Hon fnittrade gällt åt oss.
''Vad gulligt litet par.'' sa hon. Jag hade egentligen lust att bita nacken av henne (Vilket äckligt uttryck föresten, som om man skulle börja tugga på någons nacke! Usch!) men tog det chill.
''Kom.'' mumlade jag istället och drog bort Jakob från fienden.

Lunchen gick alldelles för snabbt, mest för att varken jag eller Jakob åt något. Tro mig, bara att se den så kallade ''fiskgrätängen'' skulle få vem som helst att tappa all matlust. Vi snackade fortfarande om allt mellan himmel och jord, och vi hade riktigt trevligt. Eller ja, bortsett från delen då lärarna satt bredvid dem och åt ''fiskgrätängen.''

Rasten gick också väldigt snabbt, och jag och Jakob skulle tyvärr på olika lektioner. Jag hade matte och Jakob svenska. Trött satte jag mig på min plats och tog fram min mattebok. När alla var samlade harklade Paula sig. Paula är vår mattelärare.
''Dåså. Idag ska vi repetera algebra. Kan någon berätta dem 3 huvudreglerna för att lösa ett tal?'' frågade hon. Melisa kastade upp handen i luften och viftade med den. Och hon var den enda.
''Melisa.''

Superstar-anteckningar - matte

Fördelar:
- Man blir smart.

Nackdelar:
- Det är jobbigt.
- Det är förvirrande.
- Det är otroligt onödigt.

Jättebra, måste bara påpeka en sak:
Sant


Falskt!!!

Falskt!!!

Falskt!!!

Äh algebra är det iaf.