FF - 365 Dagar

Ja, jag vet. Men jag ser det mer som en berättelse som inte är en fanfiction. Den har alltså inget med Harry Potter eller någon annan serie att göra (verkar det som) och då är det ingen fanfic. Det verkar ju dessutom som att någon har flyttat den från ff-tråden efter som Miyuki tidigare skrev:

Hon trodde att det var en fanfic, men någon flyttade den

SHIT!! jag hade glömt att BEVAKA!! Gahh! nu har jag i alla fall läst båda kapitlena och du ska veta att du är superduktig på att skriva och att kapitlena var awesome!!

Kapitel 3 – Emmony
När jag vaknar på morgonen så har jag rivit upp knät på räfflorna i golvet. Jag sätter mig upp och tittar på mitt blodiga ben. Såret är djupt och skulle behöva sys men det kan jag inte. Jag suckar när dörren plötsligt öppnas. En kostymbeklädd man kommer in tillsammans med två militärer.
”God morgon, Emma”, säger mannen.
Jag svarar inte.
Han höjer ena ögonbrynet. ”Ta med henne till sjukavdelningen och be sköterskorna ta en titt på det där såret och att tvätta det”, säger han till militärerna.
De tar tag i mina armar och drar upp mig från golvet, halvt släpar ut mig genom dörren. Jag har aldrig varit i den här delen av korridoren. En gång om dan släpper de ut oss till ett rum där vi kan duscha och gå på toa.
En stor metalldörr öppnas och de inföst i ett kritvitt rum. Det finns en dusch i mitten av det, garderober längs ena kortsidan och en säng vid den andra. En annan dör (knappt synlig) öppnas och två kvinnor i rock kommer in.
”Hej Emmony, mitt namn är Laura och detta är min kollega Sissy”, säger den brunhåriga kvinnan. ”Vi är här för att hjälpa dig komma i ordning. Sätt dig.” Laura gör en gest mot sängen.
Försiktig och osäker sätter jag mig ner. Hon tar fram en våt pappers bit och lägger den på mitt knä. Den är kall och våt och det svider.
”Sissy, hämta sykittet.” Laura tar en torr bit papper och torkar tort.
Sissy ger en liten låda till henne och Laura tar fram en ståltråds rulle. Vad är det som händer? tänker jag och biter mig i läppen för att inte skrika när hon börjar sy.
När hon är klar sätter hon på ett stort plåster, lindar plast runt mitt knä och tejpar för att det ska vara tätt. Sen drar de av mig kläderna och knuffar in mig i duschen. De skrubbar mig ren, torkar mig torr och sätter på mig nya fina kläder: jeans, en tight topp, en magtröja över det, höga stövlar och handskar utan fingrar. De sätter upp mitt hår i twintails och jag börjar hoppas. Men det är dumt att hoppas. Om man hoppas så blir man mer besviken när man inte får det man hoppas på. Det lärde jag mig den hårda vägen.
Jag blir med föst till ett kontor där mannen med kostym sitter och väntar. Bakom honom står en kvinna som ser ut att vara i 20 årsåldern. Hon har svart hår och bär solglasögon.
”Hej igen, Emma”, säger mannen. ”Mitt namn är Foul och detta är Connie, din blivande plastsyster.”
”Hej”, säger Connie.
Jag nickar mot henne. Jag litar fortfarande inte på min röst.
Foul suckar. ”Connie, en varning. Hon har inte sagt ett ord på, få se, sex år, så ta det lugnt. Försök att inte sätta henne framför en spegel, hon vet inte hur hon ser ut, vi vill inte att hon ska bli skadad.” Jag hörde att han skämtade men han var också allvarlig.
Connie nickade och gick sedan fram till mig. ”Kom hjärtat, nu ska vi hem.”
Tio minuter senare sitter jag i en gul bil som jag vet är väldigt lyxig. Instrumentbrädan är ful av knappar och rattar som jag gärna vill pilla på men inte vågar. När Connie startar motorn rycker jag till.
Hon flinar. ”Bra drag, va? Det är en Porsche 911 Turbo. Jag sparade i tre år för att ha råd med den.”
Jag nickar. ”Den är fin”, säger jag.
”Wow, din röst är vacker.”
Jag rodnar. ”Tack.”

Connie bor med sina föräldrar i ett lyxigt trevåningshus. De har tre katter, fiskar och en hund. Jag blir omfamnad av hennes mamma Christin och hennes pappa Laurenso skakar min hand.
De värkar ha det så bra, så där som jag alltid velat ha det. Jag känner mig faktiskt lite lycklig nu, men bara lite. Mitt liv är inte över än…
--------------------------------------------------------------
Alla som undrar så sa min vänn att jag skulle skriva FF i början. jag gjorde bara som hon sa.

Awsome

Awesome!! Du är verkligen jätteduktig på att skriva

Amazing!!!

JÄTTEBRA KAPITEL!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jätte bra

Yeah! Awesome :3♥