Mercedes Smith - Offer för Hungerspelen [SV] [THG]

Amazing ♥

Awesome ♥

Mera nu!

AWSOME!!!!!!!!!!!!!!

Skriv mer! Skriv mer! Jag bara måste få veta vad som ska hända!

Kapitel tjugoåtta: Kampen

Jag sparkade med mina ben i mina försök att komma loss ur hennes järngrepp. Hon smekte mig över kinden och lade huvudet på sne. Hon drog ur yxan från mitt bälte och slängde iväg den bort till ymnighetshornet. Den träffade väggen och föll ner det höga gräset där den förblev dold.
"Dumma flicka, tror du verkligen att du kommer att vinna? Var är dina vänner? Oh, jag glömde. Vi tog kål på dem. Amity gjorde ett bra jobb med tolvan, men hon dödade du. Och Jent fixade bort femman. Men där var du igen, och gjorde slut på honom också." sa hon silkeslent och lät fingret glida över min näsrygg. "Men, jag behövde honom inte. Du besparade mig ett dödande iallafall." Hon lyfte bort handen och lät huvudet vila i den istället. När hon var klar med att betrakta mig drog hon fram en kniv ur bältet och lät det kalla bladet smeka min hals. Det fick mina överlevnadsinstinkter att gå igång igen. Jag sprattlade häftigt när hon höjde kniven, hon drog ett andetag, och högg.
Jag andades häftigt när kniven gungade lätt där den hade grävt ner sig i marken. Jag tittade på henne med förvåning, men den försvann snabbt. Huvudstaden och spelledarna ville ha en show, och hon tänkte ge dem en. När hon kastade huvudet bakåt i skratt såg jag min chans. Med all den styrka jag hade kvar lyfte jag upp henne och hon föll till marken. Jag reste på mig och sprang bort mot ymnighetshornet. Mina muskler stelnade en aning när jag hörde ljudet av en kniv komma farandes i luften. Jag flämtade till när den ven förbi mitt öra.
Jag kom fram till väggen och letade hysteriskt efter min gamla trogna vän. Yxan syntes inte till. Jag började dra bort det höga gräset när jag hörde Londons snabba steg närma sig. Något blänkte till och jag grep tag i fästet på yxan. I samma stund hoppade London på mig och vi rullade runt på marken. Ett tag var jag ovanpå henne men någon sekund senare låg jag på marken igen. Och så var det några minuter. Jag måttade en slag och knytnäven träffade hennes käke. Hon spottade på mig, och jag insåg att spottet också innehöll blod. Vi brottades några minuter igen innan jag låg på marken ännu en gång. Hon drog bort håret från axlarna och med ett hårt slag hade hon brytit min näsa. Blodet vällde fram ur näsborrarna och det rann ut över mina läpparna. Hennes ögon brann av ilska och det var nästan som att titta på djävulen själv. Plötsligt ändrades hennes ansiktsuttryck till chock, skräck och smärta när hon lyftes upp och kastades iväg flera meter. Ett djupt blödande sår syntes i sidan av magen. När hon försökte resa på sig ramlade hon flämtandes ihop och blev liggande kvar. Jag tittade upp på vad som hade kastat iväg henne och tittade in i ögonen på en björn. Men det var inte vilken björn som helst, utom samma björnmutt som hade jagat mig genom skogen och ut mot forsen. Och björnen verkade känna igen mig för den ställde sig på bakbenen igen och vrålade. Jag backade hysteriskt på alla fyra och svalde bort gråten. Jag reste på mig klumpigt och sprang. Eller om man nu skulle kalla det för att springa. Under några tillfällen ramlade jag nästan. En yxa skulle inte hjälpa mig, den där björnen var större en vanlig björn. Och mycket starkare. Jag behövde något bättre, som ett svärd.
Jag stannade nästan upp när jag insåg det, jag vände blicken bort mot ymnighetshornet som glänste i solskenet. Där fanns exakt vad jag behövde. Jag sprang.
Inne i ymnighetshornet kastade jag sakerna huller om buller i mitt letande. Spjut, spikklubbor, yxor, knivar, mat, vattenflaskor, sovsäckar. Jag hittade en låda med samma form som ett svärd, och jag öppnade den med bultade hjärta. Och var det fel att säga att det var det finaste jag någonsin sett i arenan? Det var svärdet som skulle rädda mitt liv.

--
Okej, hörrni! Jag hoppas att ni tyckte om det här kapitlet, och förlåt mig för att det tog en sådan tid! Jag vet inte varför det tog så lång tid, men jag postar nästa kapitel förhoppningsvis snabbare. Och lyssna här! Nästa kapitel kommer att bli det sista, och då kommer ni få veta vad som händer!
Ni är underbara! ^^

Spännande! :O

Nej inte det SISTA den är ju BÄST!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Awsome!!!!!!!

Gud jag bah ÄLSKADE DET ♥♥