Länken (fjärde året, påhittad karaktär + Snape)

Det är synd att det är sista kapitlet men det har varit kul att läsa din berettelse! Hjättebra sista kapitel! ♥♥

Det har varit SÅ kul att läsa din fantastiska berättelse den är helt underbar! Lite tråkigt att det är sista kapitlet för att den är så himla bra! Jag kommer säkert läsa om den här många gånger!!♥♥♥

Vad ska jag börja med? Kanske med ett AHH!! För trots att kapitlet var kortare än vanligt var det ändå lika bra! Du har verkligen gett kvalité före kvantitet en mening med detta kapitlet
Alltså... jag gråter typ på riktigt, slut?
Som Jane Austen en gång vist sa, "If a book is well written, I always find it too short". Det citatet överensstämmer precis med min känsla för det här fanfictionet. Stor eloge till dig som skrivit den!

Här följer som vanligt några av mina favoritdelar i kapitlet;

Det var sommarens morgondimma som bredde sitt täcke över marken innan allt skulle skingras för solens värme.
Bilden som målas för det inre ögat blir väldigt tydlig, och skapar en fin sinnesstämning. Vet inte om just ordet skingras var avsiktligt, men tänker att det var väldigt fint och gav mening åt vad som sedan sker.

Det var tyst i det ensliga dimlandskapet runt omkring oss, med undantag av enstaka ljud från de uppvaknande fåglarna. Saknaden av Hogwarts trolska omgivning kom för stunden i bakgrunden, eftersom han fortfarande fanns med mig.

Jag kan verkligen känna att jag står där i landskapet med de och känner hela den där bävan inför avskedet. Hogwarts som jag tänker står för trygghet saknas etc. De står inför en oundvikligt otrygg avgrund där de måste skiljas åt...

– Miriam, om våra läppar rör vid varandra, kommer jag inte att kunna låta dig gå
Okej, nu gråter jag på riktigt. Är en sucker for love och denna meningen var så genuint fin och så sorglig. Tycker synd om Snape och det öde han går till mötes, och om Miriam som inte kan göra något åt saken =(

Om detta fanfic. gett mig varma känslor för Snape har den kallnat känslorna för Dumbledore som måste ha Snape som spion...

Tack för god läsning under denna tiden, längtar enormt till nästa del! ♥

Jag finner inte ord på hur bra slutet var! Oh, det har varit superkul och spännande att läsa berättelsen! Du har blandat in humor, spänning och kärlek på ett bra sätt! ♥

Ja, jag vet ju att det kommer en uppföljare! Då får nog Miriam en chock angående en viss person!

Kommer hålla utkik!

”Cirkeln var sluten”, vilken mening. Och precis som du skriver och Miriam tänker så är det bara början. En cirkel kan alltid expanderas! Gillar kopplingen mellan den första och sista dagen!

”Kom närmre”, viskade han

Alltså - Snape som viskar. Så intiiiimt på något vis.
Älskar miljöbeskrivningen också som förstärker det intima. Övergiven landsväg vid en ruin.

Snape är så vuxen emot henne när han säger att hon aldrig behöver vara rädd.

”Så många känslor bröt fram i hans ögon, skiftningar som tycktes utkämpa en vild inre strid.”

Det här är något som säger mer än tusen ord. Så mycket känslor och mening i denna mening! Så mycket att läsa av!


ÅÅÅÅÅH MIRIAM BERÄTTADE PRECIS ATT HON ÄLSKAR HONOM. DÖÖÖR. Underbara människor! ♥


(Och cirkeln är sluten - silvermånen och ’länken’)

Alltså. Vilket avslut.
Det hade kunnat fungera så bra som ett riktigt avslut. Att få välja själv om Miriam återvänder och Snape låter henne gå eller att se något annat i dessa ord. Ja.

Meeeeen det blir ju en fortsättning. Den ser jag fram emot - stor fram emot!

Kort, men superbra ♥ Eller nej, mer än det, det var superdupermegaotroligtjättebra (och mycket mer). Fantastiskt sista kapitel av Länken, och längtar nu efter uppföljaren (som jag helt klart kommer läsa).

Första juli. Första dagen på ett liv som var ett oskrivet blad framför mig. En fortsättning jag inte kunnat - inte på något vis stått ut med - att tänka på. Denna tidiga timme var, liksom första november förra året, insvept i ett tätt silkesmjukt dis. Det var sommarens morgondimma som bredde sitt täcke över marken innan allt skulle skingras för solens värme. Egentligen var det bara den omgivande grönskan och den något varmare luften som skilde denna sista dag från den första. Cirkeln var sluten, även om allt skeende, ur många aspekter, bara börjat.

Alltså det här var bara för fantastiskt. Hur vackert du beskriver, jag dör!

– Därför att, sa jag och tryckte hans händer, när man får förmånen att lära känna dig väl och veta hur du verkligen är … så är det en omöjlighet … att inte älska dig.

Det här. Det här. Miriam, ibland låter du som en riktig poet! Och ja, Lily älskade Snape, men inte på samma sätt som Snape älskade henne.

En grej jag tänkt på är att det står "han" hela tiden. Jag menar inget illa, bara lite nyfiken om han alltid kommer vara Snape, eller om han kommer bli Severus.

Hur som helst har det varit fantastiskt supermegajätteroligt att få följa denna fanfic, och kommer läsa om den flera gånger (som jag sagt förut). ♥♥♥

Tack c8aina och hoppas du vill följa fortsättningen!

Detsamma till dig, Viloss, och vad roligt att du dessutom vill läsa om den!

SweeneyTodd, det känns helt otroligt att jag har lyckats beröra dig med min berättelse och att du skriver så vackert om den. Precis detsamma gäller för mig med din fanfiction, som jag för övrigt kan tänka mig som en svit om hela deras liv.

Jag håller med om att Hogwarts står för trygghet i den här berättelsen, både för Miriam och Snape, och att Dumbledore hittills mest blivit ett hinder för dem - även om det kanske egentligen inte varit hans mening. Kanske han rent av hade en tanke med att ge Snape så mycket ansvar för Miriams situation till att börja med? Vem vet? Dumbledore är mycket gåtfull. Vi får se hur han agerar i nästa del, vilken jag är mycket glad att du vill följa

Mintygirl89 , tack och vad kul att du funnit både humor, spänning och kärlek i texten. Humor är något jag skulle vilja få in mer, eftersom jag själv uppskattar det mycket när jag läser. Som du vet är det även en hel del drama att vänta - en chock, som sagt - eller flera …

Trezzan, tack för att du ser allt det där jag vill få in - kopplingen mellan början och slutet, silvermånen, länken, cirkeln - och vilken underbar slutsats: en cirkel kan alltid expandera. Och förutom att du alltid ser allt det där jag vill att du ska se, så upptäcker du också saker som kan utvecklas och sådant jag själv inte tänker på. Det stämmer nog att Snape låter vuxen emot Miriam när han säger vissa saker. Hon befinner sig lite i ett gränsland mellan ungdomarna och de vuxna, eftersom jag ville ha med båda dessa miljöer.

Länge var det här det riktiga avslutet och det är tänkt att kunna fungera som det, men karaktärerna ville som sagt inte lämna mig. Och som vi skrivande personer vet, har de en helt egen vilja. Dock märkte jag att det är en speciell utmaning att skriva en uppföljare till någonting. Det finns många fällor att hamna i. Vi får väl se hur det går för mig, som är så ny i det egna skrivandet. Om du vill vara med och hjälpa mig är det ovärderligt!

Pride Potter (som jag alltid tänker på som den författare jag träffade redan i början av ditt skrivandes bana). Det du ser och lyfter fram! Hur du lever dig in i det! Jag är så glad att du vill fortsätta följa. Angående detta med han/Snape/Severus, ja, det har varit svårt. Hon tänker på honom som Snape och därför blir det så - men vi får se hur det utvecklar sig!

♥ Sist men absolut inte minst måste jag tacka min dotter, som ivrigt hejade fram vartenda kapitel av Länken i våras och som fick mig att tro att detta kanske kunde vara en idé att lägga ut. Jag älskar dig, vännen. ♥

Edit: Länk till uppföljaren Kraften (femte året).

Här kommer jag, nästan ett år efter att du avslutat första delen, hoppsan.

I ett bra tag har sett alla delar av din story dyka upp lite överallt på mugglis, och varje gång har jag lovat mig själv att jag ska läsa... När jag har tid. (Mintygirl89  vet hur det kan vara när jag inte har tid att läsa...) Och idag blev en håltimme plus en inställd lektion det perfekta tillfället att sätta mig och sträckläsa, och ja...

Oh. My. God.

Jag är inte världens största fan av Snape, men du lyckas faktiskt få mig att tycka om honom. Sättet du skriver på, karaktärerna, hela konceptet med en mugglare på Hogwarts... Miriam och Elvira är spännande karaktärer, och dessutom blir Harry och alla andra sedda från ett helt nytt perspektiv. Jag brukar faktiskt ha mer att säga, men just nu är "woow, det här är helt fantastiskt" det enda som far runt i mitt huvud. Nej, jag får väl klicka vidare och läsa fortsättningen genast! Så taggad ♥♥

catradora, jag har ju läst din välskrivna story Med mitt hjärta i dina händer, sett dig i Mintygirl89 s spännande Vandalen, och alltid haft en liten förhoppning om att du kanske skulle vilja läsa min också (men det gäller ju att ha tid för allt, precis som du skriver)! Hur som helst, gjorde det verkligen min dag när jag såg din kommentar. Jag blir till exempel så glad att du tycker att man får se karaktärerna från ett nytt perspektiv. För att inte tala om att du vill läsa fortsättningen! Och ... att du använde håltimmar till det! Nej, jag ska sluta svamla, orden räcker inte.

Hur som helst, är jag så taggad på att få se dig igen i berättelsernas trådar, och även på att läsa din story när den uppdateras! ♥

HermioneGranger100%, tack för support på kapitel 2

Har precis sträckläst den på en dag, ja jag struntade i att jobba i skolan för kunde inte släppa den! HELT FANTASTISK! Kommer se Snape på ett helt annorlunda sätt nu, det var svårt att se honom som en mjuk, varm och kärleksfull person. Det måste jag medge, men det gick! En underbar ff!!