Perrong 9 3/4 Nr. 2

då slog det mig att Ty hade aldrig möt Severus Snape, jag hade ju det eftersom han ofta kom till vår herrgård. Han är ju trots allt Dracos gudfar.
-"kom så visar jag!" sa jag och började dra Ty snabbt framåt och dem andra sprang för att hänga med.
Precis som vi kommit ner i entréhallen så mötte vi den svartklädda läraren med flottigt hår.
-"Severus, kan du snälla hjälpa oss?" frågade jag.
Han kollade surt ner på mig.
-"Kom med till mitt kontor då." mumlade han.

"Måste vi göra detta?" frågade jag oroligt medan vi följde med mannen. "Han ger mig kalla kårar"

-"Det är lugnt Ty" viskade jag.
-"Jag känner honom, desutom så är han Dracos gudfar" fortsatte jag och vi fortsatte följa läraren nr till fängelsehålorna och in på hans kontor.

Allt som har med Malfoys är tydligen bra nu, tänkte ag och himlade med ögonen.

Han slog sig ned på sin stol bakom skrivbordet och knäppte händerna framför sig på bordet.
-"Nå?" frågade han med sin mörka stämma.
-"Professorn...har du något silverfärgat här inne?" frågade jag.

Jag tittade runt i kontoret och såg en massa provrör.
"Du är Trolldryckslärare va?" frågade jag och tog en närmare titt på en flaska med en svart dödskalle på.
"Lägg ner den där" sa Snape kyligt och tittade på mig.
Jag la tillbaka den och tittade mer vad häftigt han hade här inne.

"Min syster har berättat om dig, sa jag. Kan du hjälpa oss? frågade jag

Jag vände mig om och gav john en konstig blick och såg sedan en silvertallrik som låg på en bänk.

När jag hade tittat noggrannare på några saker satte jag mig på stolen bredvid Ty.
"Det beror på vad det handlar om miss Granger" sa Snape till Sally.
Jag trummade rastlöst med fingrarna på Snapes skrivbord och olyckligt vist så var det någon metallgrej som "floppade" ut och såg helt konstig ut.
Snape ställde sig upp och tittade hatiskt på mig. "Nu får det vara nog!" sa Snape och tog tag i min nacke. "Hejdå" sa jag och vinkade till mina kompisar. Snape ssläppte ner mig igen och satte sig på sin stol igen.

"Ty får berätta professorn, sa jag.