Häxlärling

men hallå Majis det är fullt att ljuga Det här kapitlet var ju awzome

Bra!

Jag gillade det!

Nu kommer ett till sånt där dåligt kapitel Men tackar för kommentarerna! Men jag har varit iväg på ett ställe utan internet så jag har inte kunnat lägga upp ett kapitel... Men hoppas ni ändå gilla dett asom kommer!

Kapitel: 36
Något kallt röde Sigrids axel och skakade henne. Hon ryckte till.
”Maten är färdig!” Sa Philip och Sigrid reste sig upp med boken i handen.
”Det blir gris och potatis.”
”Det luktar gott!” Sa Sigrid när hon kände lukten av grisen som Philip sa att de skulle äta.
”Mm...” Sa Iris. ”Vänta! Vad är det för bok?”
”Eh... Jo, jag hittade den och började bläddra i den och det visade sig vara...” Sigrid viskade sedan: ”... en mörk formelbok.”
”Ursäkta, vad sa du?” Frågade Iris irriterat.
”Hon har hittat den mörka formelboken!” Sa Philip.
”Jag frågade henne, men tack för det rätta svaret...” Sa Iris och vände sig sedan om mot Sigrid. ”Vad har du läst i den?”
”Eh, jo, öh... Jag har läst om Lord Lucifer och om hans hustru Lady Olga och om... Häxan Leah.” Sa Sigrid.
När Sigrid hade sagt det så ångrade hon sig när hon såg Iris ansikte. Det såg plågat ut och argt.
”Nu skäms jag över att vara hennes kusin!” Stönade Iris och sjönk ner i stolen.
”Va!? Är du hennes kusin!?” Frågade Sigrid förvånat.
Iris nickade och började stöna.
”Tyst nu!” Sa Philip strängt och la sin kalla hand på Iris axel. ”Hon blir så ledsen när man pratar om hennes kusin. Därför vill hon heller inte att lärlingarna hon har ska få reda på vem Leah är...”
”Oj, förlåt mig! Men Leah är ju magins världs största skurk och hon finns fotfarande, då måste ju dina lärlingar veta av henne så de kan va på in vakt, Iris!”
”Jag vet!” Stönade Iris. ”Men hon skulle inte va så farlig om inte jag hade lärt henne!”

Det var jättebra

Jaa

Det tyckte jag med

jättebra skrivet

Här kommer nästa kapitel! Hoppas ni gillar det!!!! ♥

Kapitel: 37
”VA!? Lärde du henne att flytta sin ande och att hypnotisera, eller vad!?”
”Låt mig berätta åtminstone!”
”Okej, okej. Börja berätta då!”
Iris tog ett djupt andetag och började berätta: ”När vi var små brukade vi leka 'De onda mot de goda'.” sa hon och suckade lite.
'När de var små... Hmm... Det var ju för flera hundra år sen...' Tänkte Sigrid.
”Fortsätt gärna!” sa Sigrid sedan.
”Okej... Hon brukar får vara den goda och jag den onda. Hon blev alltid så arg och sur när jag vann så hon ville lära sig hur jag gjorde. Jag hade ju ingen aning om vad hon skulle göra med de nya kunskaper jag skulle lära henne...”
”Vad lärde du henne?” Frågade Sigrid.
”Jag kommer till det!” Röt Iris och fotsatte sedan: ”Jag lärde henne att göra ett kraftigt eldklot, förblinda en person ett litet tag med en kraftig solstråle och mer som till exempel, hypnotisera och att flytta sin ande.” Sa Iris och stönade. Det syntes att hon inte var glad över det hon gjort.
Men nu tog Sigrid till orda: ”Så det var du som lärde henne det! Fy!” Sa hon som om hon pratade till en hund, då började Iris morra som en.
”Okej, sluta nu, båda två! Låt Iris prata klart.” Sa Philip.
Iris log lite mot honom och fortsatte.
”Hon blev väldigt duktig och vann varje gång som vi lekte 'De onda mot de goda'. Vi började bråka och hon rymde sedan på natten. Jag och hennes föräldrar började leta efter henne men hittade henne inte. Men en dag gick jag runt i skogen och snubblade över något. Det var tydligen nån kulle av något slag jag snubblat över. Jag studerade den noggrannare. Jag trodde det var en stubbe som fått mossa på sig, men jag ville veta så jag skrapade bort mossan och det jag grävde fram var en kropp som låg på mage. Jag vände den om och kände genast igen ansiktet. Det var Leahs! Men hennes ögon var ju blåa i vanliga fall men nu så hade hon svarta. Genast förstod jag att hennes ande inte fanns i kroppen så det var ingen mening att försöka få liv i kroppen. Jag var inte ledsen längre för jag visste att Leah levde för hon hade ju flyttat sin ande. Jag bar kroppen till hennes föräldrar och sedan berättade jag att hon fotfarande levde. Men hennes föräldrar blev förskräckta. De sa att nån måste ha försökt mörda henne, varför annars skulle hon flytta sin ande och någon annan måste också begravt henne där i skogen. Vi försökte ta reda på var hon fanns för någonstans, eller ja, ta reda på var hennes ande var för någonstans. Vi var i en stad och letade så vi delade på oss. Jag hade letat väldigt länge och blivit väldigt trött, så jag gick in på en tervena och beställde en drink. När jag satt där så hörde jag en väldigt mörk och iskall röst ropa...”
”Ropa vadå?” frågade Sigrid spänt.
Iris blängde på henne. ”Jag skulle precis berätta det!!!”
”Oj... Förlåt...” mumlade Sigrid och tittade ner i golvet.
”Jaja! Den ropade: 'Iris! Kom hit! Jag kan bjuda på en drink, kom!' Jag vände mig om och såg Döden. Jag blev rädd, tänk om min tid var kommen och han tänkte hämta mig, men jag gjorde som han sa och satte mig bredvid honom. Han började prata med mig. 'Se man på, Iris, kusinen till den som hjälpt till att få lite liv vid dödsriket under jord, eller ja... De är ju inte vid liv alla där är ju döda, men, ja, det är många döda där nu! Så jag får mycket lön av Gud!' Jag förstod inte vad han menade så jag frågade. Och han svarade vänligt: 'Jo du vet din kusin, Leah, hon har hjälpt mig att få dit många till dödsriket, hon är den som hjälpt mig mest, jag är väldigt tacksam, kan du hälsa henne det?' Jag blev chockad när jag hörde det, var Leah en mördare? Frågade jag mig själv. Jag reste mig upp, tog min drink, betalade och gick. 'Iris, vart ska du? ' Hörde jag Döden ropa efter mig. Men jag gick ut och lyssnade inte på honom. Men precis när jag gick ut så krockade jag med den stiligaste mannen jag någonsin hade sett, då. Han bad så mycket om ursäkt, jag tittade upp på hans ansikte och det blev kärlek vid första ögonkastet. Jag glömde helt Leah när han presenterade sig. 'Förlåt igen min vackra dam, låt mig presentera mig, mitt namn är Philip!'” Iris tystnade och vände sig om och såg på Philip. Han log men hon bara fnös och sa sedan: ”Ja, det var då, ja nu se han ingen vidare ut, man se honom knappt!”
”Men man skulle kunna se mig bättre om inte NÅGON hade gjort mig till spöke!” Sa Philip och tog bort sin hand fån Iris axel och hans leende försvann.
”Sluta bråka nu och fotsätt berätta!” Sa Sigrid som började bli otålig.
”Okej. Jag träffade på Philip och vi började prata och jag la ingen tanke på Leah och hennes föräldrar. Senare började det bli mörkare och kallare så Philip erbjöd mig rum vid hans stora herrgård han hade. Sen började vi umgås mer och sen så friade han. Ja, du vet resten.” Sa Iris.
”Va? Så det var allt?” Frågade Sigrid häpet.
”Ja, nu går jag, ses!” Sa Iris och gick med snabba steg iväg.
”Men...”
”Sigrid jag tror jag vet hur vi ska ta reda på var Leah finns, om du vill...” Sa Philip.
”Ja, jag vill ta reda på det! Berätta!” Sa Sigrid ivrigt.
”Då få vi ta och hälsa på Döden...”
”Va? Varför just Döden? Varför inte Gud?” Frågade Sigrid, hon var lite rädd för Döden.
”Gud tar delvis inte emot besökare förutom vid speciella tillfällen som: julafton, påsk, första januari och några andra tillfällen.”
”Varför just de tillfällena? Och varför första januari?”
”Jo, han nämns i bibeln de tillfällena så han är på gott humör och första januari ta han emot besök för att det är ju den första dagen på året och då så säger han att det var då han skapade världen. Just de ja, han träffar också alla som dör så han går igenom listan om vad man har gjort så man få veta var man ska hamna, antingen i himlen eller i helvetet och sedan ge han schemat som det står vad man ska göra. Jag träffade honom en kort stund då Iris gjort mig till aska, han var rätt så schysst men han är ofta trött för han måste ju vara vaken hela dagarna för att lyssna på alla böner, det är ju olika tider i många länder, så där är en till anledning till att han bara ta emot besökare vid speciella tillfällen.” Sa Philip som om det var en väldigt intressant historia.
”Okej, men varför måste vi till Döden för att få reda på var Leah är?” Frågade Sigrid så han kunde komma vidare och inte bara prata om Gud.
”Jo, han måste ju hålla koll på var alla finns så han vet var han ska hämta dom om deras tid är kommen. Så han har ett speciellt klot och...” han blev avbruten av Sigrid.
”Men hon är ju inte i sin kropp, vi måste hitta hennes ande!”
”Jag skulle komma till det, den visar folkets andar, inte kroppar, så vill du åka dit?”
Sigrid nickade. Hon ville få slut på allt Leah höll på med så om hon fick reda på var Leah fanns så skulle hon kanske kunna stoppa det...

Sådär! Längre kapitel som KANSKE var bättre Kommentera snälla ni ♥

Jättebra kapitel

Bra!