Rose Russel [SV]

Kap. 4, Durmstrang och Beauxbatones

När klockan var 17:40 hade alla elever samlats framför slottet. Det var fuktigt i luften och man kunde känna doften av blött gräs, än så länge verkade allt lungt och stilla. Deras föreståndare Professor Flitwick pep otåligt ”Så alla förstaårs elever längst fram, seså rada upp er allihop” han svängde med staven så alla slipsar rättades till och alla mantlar slätades ut. ”Men fröken Smith!” ropade han förskräckt när han kom fram till Rose, Sophie och Erin. Erin stirrade skamset i market och pep hon också ”p-professorn.. det var en förtrollning som gick snett.” Hon bet sig i läppen. Professor Flitwick skakade på huvudet och svängde med staven i en cirkulär rörelse, helt plötsligt var Erins hår slätt och rakt. ”Åh, tack professorn!”. Flitwick gick vidare samtidigt som han muttrade något om ungdommar i dagens tider. Erin log brett mot sina vänner ”Ser det bra ut?” ”Jätte snyggt” svarade Rose. ”Jag undrar om killarna från de andra skolorna är söta?” fnittarde Erin ”Det är dom säkert, men jag har ju min favorit här på Hogwart” sa Rose och tittade mot hufflepuffarna. Cedric mötte hennes blick och log brett, Rose blev alldeless varm inombords och var tvungen att vända bort ansiktet för att han inte skulle se hur hon rodnade.

”Klockan är sex nu!” sa Sophie ivrigt. Alla spanade över himlen och bort mot horisonten. Plötsligt hördes Dumbledores röst framma bland lärarna ”Aha! Nu kommer deligationen från Beauxbatones!” Alla började prata ivrigt och sträckte på halsarna . Nu kunde man se något stort komma flygande över den förbjudna skogen ”Ett flygande tåg!” ropade en förstaårs flicka ”Nej det är en drake!” skrek en pojke förtjust. Det visade sig att ingen av dem hade rätt. In på skolgården kom en enorm vagn dragen av lika stora gyllende hästar med vingar på ryggen”jisses!” viskade många. När vagnsdörren uppnadess drog Rose efter andan, kunde det vara sant? Där stod den största kvinnan hon någonssin sett. Hon undrade i sitt stilla sinne om eleverna också var lika stora.

Dumbledore pressenterade kvinnan som Madame Maxime. Efter den korta presentetionen kom eleverna ut, till Roses lättnad såg hon att de var i normal storlek, alla klädda i lika ljusblå klädnader som var för tunna för vädret i England. Många av dem såg ut att frysa.
”Sjön!” Skrek plötsligt en sjätteårs elev från gryffindor. Allas blickar vändes mot sjön. Där kunde man se en mast höja sig ur vattnet. Snart kunde man se skeppet som tonade upp sig och gled försöktigt in mot stranden. En man som Rose antog var rektorn klev i land följd av sina elever.

Den skäggige mannen kramade om Dumbledore ”Det här är Professor Karkaroff” sa Dumbledore strålande mot Hogwarts eleverna. Eleverna från Durmstrang hade motsatta klädnader från eleverna från Beauxbatones. Deras mantlar var tjocka lurviga pälsar, Rose gissade på att de måste komma långt norrifrån.

----------------------------------------------------------

Blev ett lite kortare kapitel den här gången, men skriver mer snart!

Jättebra och spännande!

Jättebra MER!

MER!!!!!!!!!!!!!

Kap. 5, Den flamade bägaren

Alla elever gick nu på led in i slottet, in till stora salen där de satte sig vid respektive bord. Rose såg hur eleverna från Durmstrang satte sig vid Slytheriens bord. ”Wow, det är verkligen han!” sa Sophie ”Vem?” frågade rose förvirrat ”Viktor Krum såklart!” fortsatte Sophie utan att ta blicken från slytherins bord. Rose såg på Erin men hon såg lika förvirrad ut som Rose. ”Seriöst?” sa Sophie förvånat ”han är sökare i Rumäniens quidditchlag?” Erin suckade ”Du vet att min pappa är mugglare och varken jag eller min mamma är sportintresserade” sa hon. Nu kollade Sophie på Rose igen ”Men du spelar ju quidditch Rose! Du borde väl veta?” ”Sant” svarade Rose ”Men ärligt talat så har jag ingen koll på andra länders lag..”. Sophie skakade bara på huvudet åt sina vänner och återgick till att spana på slytherins bord. ”Vem av dom är det då?” Frågade Rose ”Han sitter brevid Malfoy!”. Rose tittade, hon kunde se en äldre kille med kortklippt hår. Kanke var det hans skarpa ögonbryn som förstärkte intrycket, men Rose tyckte han såg väldigt sur ut. ”Har han ätit citron eller?” sa Rose ironiskt ”Ärsh lägg av” sa Sophie ”Han är ju jätte snyyygg”.

Deras samtal av bröts av en av flickorna från Beauxbatons som kollade på dem. ”Yrsäkta, kan jag få slå mig ner?”sa hon och log mot Rose ”ja självklart” svarade Rose. Flickan trängde sig in mellan Erin och Sophie mittemot Rose. ”Jag heter Fleur” sa flickan och sträckte fram handen ”Rose, Rose Russel” pressenterade sig Rose ”och det här är mina vänner Erin och Sophie” Fleur vände huvudet åt vardera håll och sa sedan ”Åh...trevligt att träffas” som hon inte sett dem tidigare. Därefter frågade Fleur Rose om hennes familj, om hon hade många vänner, hur gammal hon var osv. Rose svarade kort på hennes frågor, hon viste inte om hon inbillade sig men hon fick känslan av att Fleur var mycket trevligare mot henne än mot alla andra tjejer vid bordet. Rose betracktade henne ett ögonblick och konstaterade att Fleur var mycket vacker, hon hade långt ljusblondt hår (precis som Rose) store skarttande djupblå ögon och porslinshy.

Hennes tankar avbröts av Dumbledores röst som ekade i salen ”Det har nu blivit dags att avslöja vem som utser de tävlande i den magiska trekampen, som ni alla vet ska en deltagare från varje skola utses” Dumbledore svängde med staven och en vackert snidad ask stod framför honom ”Det kommer avgöras av en mycket rättvis domare, nämligen den flamande bägaren!” Han svängde på staven igen och en stor träsnidad bägare svävade i luften, den hade inte varit nått särskildt att titta på..om det inte vore för att i bägaren flamade det up stora violblå lågor ”oh, shit, vid merlin skägg” hördes det över hela salen. ”bägaren kommer placeras i stora entre hallen ikväll där de som vill ställa upp ska skriva sina namn och lägga i bägaren, och eftersom det är åldersgräns på tävlingen så kommer jag själv att rita en ålders linje runt bägaren” Rose såg på Fleur ”Ska du delta?” ”Oui, absolyt!” svarade hon glatt. Dumbledore harklade sig igen ”Eftersom detta inte bara är en tävling utan också ett sätt att träffa nya vänner på, ska vi hålla en fest ikväll för att välkomna våra gäster” Stora salen exploderade i applåder och busvisslingar. Rose kollade förväntansfullt på sina vänner och tänkte, att hon hade haft rätt. Det här skulle bli ett år hon sent skulle glömma.

Fleur böjde sig fram och viskade i hennes öra ”Vi pratar mer ikväll, jag vill veta allt om vårat..gemensamma band” Rose känsla av lycka försvann för ett ögonblick och hon blev misstänksam, vad ville Fleur henne egentligen?

-----------------------------------------------------

Hinner inte skriva mer nu, ska till min kille och stannar där tills imorgon. Så jag vet inte riktigt när jag har tid att skriva nästa kapitel, men SNART iallfall

Love ♥ ♥

Skynda dig att skriva nästa! Spännande!

Jättebra!
Och ja, som Divina säger, skynda dig att skriva nästa kapitel, spännande!

menar Fleur typ att Rose också skulle vara släkt med en vieile eller något.....??????





meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer

Har skrivit klart 6 kapitlet nu och börjat på det 7de. meeen jag har det på min andra dator som är hos mina föräldrar hehe.. Men jag kan säga såhär mycket: Det är det bästa jag skrivit hittills, tycker jag iallafall

vad bra!!