Det 52 Hungerspelet(Sv)
Forum > Fanfiction > Andra fandoms > Det 52 Hungerspelet(Sv)
Användare | Inlägg |
---|---|
Tyra
Elev |
Skrivet av Petra Hyrrot: Det värkar jättebra. Fortsätt! Skrivet av Borttagen: Precis lagom! Jättebra! Skrivet av ella potter: Ja, du ska fortsätta!! Superbra!! Skrivet av Borttagen: Snälla skriv mer du är bra! Tack allihopp ni är bäst!! Bara för det kommer nästa kapitel nu! _____________________________________________________________________________________________________________________ Vi bara står där och väntar. Tillsist kommer en man i en skrikigt rosa kostym och ljus gult hår. Jag känner hur Felicia spänner sig och trycker lugnande hennes hand. ” Välkomna, välkomna till 52 hungerspelen! Vi börjar med talet” Och mannen i det gula håret byts ut mot borgmästaren. Borgmästaren stiger upp på scenen och börjar prata om den kända hemska kriget. Redan efter 4 meningar kopplar jag bort hans röst och tänker på att jag bara har lappar i klotet . Det finns inte en skans att det blir jag eller Felicia vi har lika många lotter. Nu har borgmästaren pratat klart och lämnar över till Boutrik igen och han pratar lite till i sin rosa kostym . Tillslut säger han: ” Damerna först” Han går fram till klotet och gräver upp en lapp. Lappen längst ner. Nu klämmer Felicia så hårt om min hand att jag tror den ska sprängas! Boutrik går fram till mikrofonen och vecklar ut den lilla vita pappers remsan och säger med den pipiga huvudstadsdialekten :” Och damernas deltagare blir : Secilia Lovtrea!” Jag känner hur Felicia blir stel som en pinne men förstår inte varför. Hon blev inte vald. Det var inte hennes namn. Det är först då jag förstår innebörden i Boutrik ord. Det var mitt namn! Jag känner hur paniken väller fram. ” Kom fram lilla flicka var inte rädd!” Jag lösgör mig ifrån Felicias grep. Och går med kraft fulla steg upp mot scenen. ” Då drar vi herrarna.” Jag blickar ut över folkmassan och hittar mamma , pappa och Peter. Peter står med gapande mun och bara stirrar på mig. Mamma och pappa står och kramar varandra. Jag ser att Felicia tar stöd av en annan 17 åring för att inte ramla ihop. ” Och herrarnas deltagare blir : Sofus Lickerkwick” En pojke i 15 årsåldern kommer fram ur folkmassan. Ingen håller honom i handen igen förälder blir stel av fasa. För han är ett barnhemsbarn . _____________________________________________________________________________________________________________________ Tack enu en gång tack för alla fina komentarer! Håppas ni gillade detta kapitlet med! 12 nov, 2012 18:28 |
Borttagen
|
Alvarligt det här är en av det bästa ff jag läst. Skriv mer fort.
12 nov, 2012 19:42 |
ella potter
Elev |
12 nov, 2012 21:37 |
Tyra
Elev |
Tack!!!!!
13 nov, 2012 15:09 |
Borttagen
|
Alvarligt skriv mer snälla.
13 nov, 2012 18:10 |
Tyra
Elev |
Skrivet av Borttagen: Alvarligt det här är en av det bästa ff jag läst. Skriv mer fort. Skrivet av ella potter: Jätte awsome, det är en av dom bästa ffs som jag läst!! Tack allihopp nu kommer nästa då! ______________________________________________________________________________ Jag själv känner inte igen honom. Vi skakar hand och jag ser skräcken i hans ögon innan fredsväktare sluts om oss. Dom för oss in i rättenshus. Jag blir förd in i ett rum och sätter mig på en röd sammetssoffa och väntar. Efter 5 min så öppnas dörren och hela min familj kommer in och jag springer rakt in i deras famnar .Och där står vi i en stor familj kram. Tillsist kommer en fredsväktare och säger att våran tid är slut. Jag kramar dom hårdare och säger: ” Jag älskar er”. Fredsväktaren kommer fram och griper tag i dom och drar dom ut. Jag hinner precis ropa till dom: ” Jag älskar er allihop” ”Vi älskar dig med” svarar någon. Sen slår dörren ihop. Jag sätter mig på den röda sammetssoffan . Men det tar inte lång tid innan dörren öppnas igen. Och Felicia springer rakt in i min famn. ” Du måste vinna” gråter hon fram. ” Jag ska försöka” viskar jag i hennes öra. Hon vet att jag inte har en skans att vinna. Vi sätter oss på den röda soffan och håller varandra i handen. Hon tittar mig rakt in i mina grön bruna ögon och jag i hennes blå. ” Du få ta med en suvenir ta den här” säger hon och håller fram ett halsband som det hänger ett hjärta längst ner på. Jag tar hjärtat mellan mina fingrar och läser ordet på hjärtat: Bästa står det. Jag ser att andra halvan av hjärtat hänger runt hennes hals och ser ordet: Vänner glimma på det. ”Jag kommer sakna dig” viskar jag fram. ” Och jag dig!” svarar hon och en tår rinner ner för hennes kind. Då kommer fredsväktaren in och säger med en mörk bas stämma: ” Eran tid är slut!” ______________________________________________________________________________ Så där vad tycker ni? 14 nov, 2012 14:32 |
ella potter
Elev |
14 nov, 2012 14:33 |
Tyra
Elev |
Tack så mycket!ღ
14 nov, 2012 14:35 |
ella potter
Elev |
14 nov, 2012 14:36 |
Borttagen
|
Skriv mer nu snälla
14 nov, 2012 18:04 |
Du får inte svara på den här tråden.