Ginny och Harry [SV] [G]

_{Skrivet av Moldemort:}
Tack, så hemskt mycket, ledsen att jag varit off, men jag har inte haft tid att skriva... LOVAR (och nu håller jag det) att det kommer mer .......... imorgon!

_{Skrivet av Moldemort:}
Tack, så hemskt mycket, ledsen att jag varit off, men jag har inte haft tid att skriva... LOVAR (och nu håller jag det) att det kommer mer .......... imorgon!

_{Skrivet av Moldemort:}
__________________________________________

Ginny och Ron såg sig omkring.
- Ron, hur visste du att vi skulle hit?
- Ömm, har ingen aning, jag föreställde mig Grårygg, har träffat honom förr, här bor han.
De stod vid en grön granskog. Framför dem fanns en stor, mossig grotta. Plötsligt rusade en argsint Dödsätare ut. Han styrde mot dem.
- Petrificus Totalus! skrek Ron.
Dödätaren blev stel och föll till marken. Ron och Ginny sprang in i den stora grottan. De gick genom en massa gångar och såg en massa skelett, som hängde på väggarna. De kom fram till tre gångar, somvar och en ledde mot varsitt håll. "HJÄLP!" hördes det plötsligt.
- Det kom därifrån! sa Ginny.
De sprang och sprang djupare in i gången. De kom fram till ett litet, sjukhusliknande rum. En person som såg ut att vara medvetslös låg på ett bord, fastkedjad.
- Hermione! sa Ron och sprang fram till henne. Hon rörde sig inte. Ron kände på pulsen. Hon levde. En mörk gestalt med puckelrygg kom fram ur ett hörn.
- Hej Ron. Ser att du överlevde! sa Grårygg och skrattade en ondskefullt skratt. Ron såg bak på Ginny. Hon var inte där.
- Ginny! skrek Ron. Grårygg skrattade igen. Han gick längre och längre fram till Ron.
- LÅT MIG VARA! skrek Ron.
- Ha, CRUCIO! sa Grårygg. En hemsk smärta fyllde Rons kropp. Han kom ihåg den dagen då Grårygg och han senast träffats. Då var Ron nära på att bli galen, och han hade fruktansvärda skador.

Ginny sprang runt i grottan. Hon letade efter något tecken av Harry, men ångrade samtidigt att hon hade lämnat Ron ensam med Grårygg. Grårygg var hemsk, det visste hon. Hon kom fram till ett stort valv. På kanten såg hon en liten skvätt blod. Hon rös till. Hon gillade inte den här grottan.
- Ginny!
Ginny visste direkt vilken röst det var.
- Harry! skrek hon.
Hon vände sig om och sprang mot honom. När hon var en meter ifrån var det som om en vägg stötte bort henne. Hon tryckte händerna mot den osynliga väggen.
- Harry....
- Ginny.......

_{Skrivet av Borttagen:}
Mer snälla