Birth in a place of death, light of a fire in darkness [SV] [THG-ff]

Helgrymt, bevakar helt klart!

Kapitel 9
Deadly secret

När träningspoängen delas ut sitter Jane och William i soffan på Williams rum tillsammans med Samantha och Codey. Det verkar som att karriäristerna är svåra att döda i år, för alla från distrikt ett, två och fyra har poäng mellan nio och elva. Båda vet att det är näst intill omöjligt att få en tolva, så de har inte särskilt stor chans att få bättre.
”Jag kommer vara den första som bara får en etta på flera år,” konstaterar Jane, men orkar inte göra någon större affär av den saken.
När det kommer till Tredjas poäng hoppar alla fyra till i soffan. En stor tolva visas på TV-skärmen tillsammans med hennes ansikte.
”Undrar vad hon har gjort,” säger William fundersamt.
”Antingen så har hon faktiskt visat sig väldigt skicklig, eller så vill domarna straffa henne för något,” säger Codey. ”Vilket det än är så kommer karriäristerna vilja döda henne med tanke på att hon har så hög poäng.”
”Hög poäng är väl det minsta man kan kalla det?” svarar William. ”Det är den högsta man kan få, klart de kommer vilja döda henne!”
”Skicklig, eller så vill de straffa henne...” mumlar Samantha. De andra hoppar till, eftersom ingen varit beredd på att hon skulle säga något alls.
”Antingen det, eller något annat...” fortsätter hon utan att ta någon notis om dem. Hon börjar bli vit i ansiktet nu. ”Tänk om hon vet något som hon inte borde?”

Jane får exakt dubbelt så många träningspoäng som hon väntat sig. Hon får två. I vilket annat läge som helst hade hon kunnat skratta åt det. Men så klart går inte det nu, det är alldeles för viktigt. De här poängen kan avgöra om hon kommer leva eller dö och just nu tyder det mesta på det senare alternativet. Hon får helt enkelt lita på att Tredja och William, som fått en åtta, kommer hjälpa henne och att ingen ser henne som ett hot.
”Vad var det Tredja skulle kunna veta?” frågar Jane Samantha så snart det är slut på TVn.
”Åh, ingenting...” börjar Samantha. Hon är inte riktigt lika blek längre, men det märks att hon är orolig för något.
”Jo, det är något, eller hur?” fyller William i. ”Om det handlar om spelen, vilket det borde göra, så tycker jag vi har rätt att veta.”
”Nej, det är ingenting,” säger Samantha igen. Jane vet inte mycket om Samantha, men en sak vet hon. Samantha är definitivt ingen bra lögnare. Det märks att hon ljuger lika tydligt som om hon hade skrikit ut det. Något är fel.

Alla deltagare blir väckta nästa morgon för att göras i ordning inför intervjuerna. När Jane blir ensam tillsammans med Devapriya stålsätter hon sig för en minst lika katastrofal klädsel som vid invigningen. Visst är Devapriya en rolig människa och egentligen har Jane inget emot henne, men faktum kvarstår att det var en aning pinsamt att åka igenom huvudstaden klädd till potatis.
Som tur är visar det sig att hon inte haft något att oroa sig för. Devapriya sätter upp lite av Janes hår i en tofs där bak och låter resten hänga, fixar lite med naglarna och lägger på ganska lite smink så att det blir vackert men samtidigt inte översminkat och visar sen klänningen. Den är sydd i ett mjukt tyg, går en bit nedanför knäna och har breda axelband. Nästan hela klänningen är vit med ett grönt blommigt mönster, utom axelbanden och det nedersta på kjolen, som har grön bakgrund och små vita blommor. När Jane får den på sig känner hon sig vackrare än hon någonsin gjort innan. Hon ler mot Devapriya när hon får spegla sig. Den är perfekt.

William och Jane lyckas få en liten pratstund med Tredja innan det är dags för intervjuerna. De går undan för att få prata ostört och de frågar henne om den enskilda träningen.
”Vad gjorde du egentligen?” frågar William nyfiket. 
”Vill ni verkligen veta det?” frågar Tredja tillbaka med ett knipslugt leende.
”Klart vi vill!” säger William. ”Berätta nu!”
”Jag kan inte säga det just nu, tyvärr.” Tredja ser mer allvarligt på dem.
”Det är något om spelen, eller hur?” inflikar Jane. ”Samantha verkade orolig och det verkade som att det kunde gälla något viktigt. Hon sa att du kunde veta något du inte borde veta.”
”Om hon bara visste hur rätt hon har i att jag vet saker och ting,” säger Tredja. ”Om hon bara visste.” Sen förändras hennes tonfall snabbt och hon ser sig om.
”Men nu borde vi faktiskt gå tillbaka så vi inte blir sena till intervjuerna,” konstaterar hon glatt och börjar gå före de andra.

Awesome!

Så bra!!!

Riktigt bra!

Ny läsare och jag tycker att den här är så himlans bra och bäst och fantastiskast!!

Jättebra

Awesome! Var det bara jag som fick upp bilden i mitt huvud eller tänkte du på Daster när du skrev om klänningen? xD

Daster it is, första träffen på google bildsökning

Toppen xD (Y) Jag kände det på mig x)