Tävling!

Jag är fortfarande med, och tack så mycket att du skrev resultaten.
När var sista inlämningsdag på "tid"?

På Söndag (nästa vecka)

Ojojojojoj nu blev jag förvånad men jätteglad!

Förlåt jag måste tyvärr dra mig ur

Vad tråkigt D: Fast du verkar glad..

ojdå jag menade inte glad jag råka skriva fel

Oli123 kommer du förresten att lägga upp bilderna i forummet? Jag är så nyfiken på vad alla deltagare har gjort för magiskt, och speciellt nyfiken är jag på mandragoran och Aftureldings teknik. Jag vet inte hur jag skulle lösa att fota en mandagora.

Å juste gör det nu

Drake:


En ung mugglarfödd är själv ute i skogen en regnig höstdag. Hon vet inte om att hon är en häxa och försöker fånga upp en av de underliga lysande bollarna, eller vad det nu är, i sin hand.

Sirius Orion Black:
Ett magiskt möte:

Jag har aldrig trott på magi och sådant ”nonsens”. Varför skulle jag det? Jag är en praktisk människa, en vetenskapsman, en matematiker. Allt ”magiskt” och ”övernaturligt” har en vetenskapligt logisk förklaring

Mitt liv förändrades dock för ett tag sedan. Det var den 31 oktober, alltså halloween natten. Jag träffade en underbar kvinna. Det enda jag blev irriterad över var att hon trodde på ”magi” och ”övernaturliga saker”. Hon trodde på det med varje cell i sin kropp. Jag beundrade henne för att hon vågar vara så öppen med en sån vansinnesföreställning, och för att hon hittade ett möjligt svar på alla mina frågor som jag ställde för att hon skulle inse vilket nonsens hon trodde på. Hon var helt enkelt underbar, men i hennes ögon finns en djup sorg, och när hon log nådde leendet aldrig hennes ögon. Det var märkliga ögon hon hade. De såg ut att vara skogsgröna, men ju längre man tittade desto svartare blev de.
Vi båda pratade mycket med varandra och hade väldigt roligt. Hon försökte ibland säga mig någonting om varför hon var så sorgsen, men jag lyssnade inte riktigt. För det första mådde jag själv så bra som jag inte har gjort på evigheter och ville inte förstöra allt genom att lyssna på sorgliga saker, och för det andra sa hon något om häxor och förbannelse när hon försökte berätta, och jag visste ju att det inte fanns.

När gryningen kom rann en ensam tår längs hennes kind. Hon berättade att vi inte hade mycket tid kvar.
”Nej, jag börjar också bli trött, men vi kanske kan ses under veckan?”, svarade jag, men hon skakade bara sorgset på huvudet.
När jag frågade varför så svarade hon bara att jag inte skulle förstå. Jag försökte övertala henne att berätta, men hon undvek frågorna. Till slut gav jag upp och vi satt bara där och såg på fullmånen. När nästan 30 minuter hade gått började hon mumla något. Jag hörde inte vad hon sa, men jag började rysa och känna hur värme utstrålades från henne. Sedan tystnade hon, och det hela var över så fort att jag trodde att hennes prat om magi hade fått mig förvirrad.
Hon reste sig och sa att hon måste gå nu. Vid den tidpunkten insåg jag att jag hade förälskat mig i henne. Jag bad henne att få följa med, men hon skakade p huvudet och började backa ifrån mig med ett fruktansvärt sorgset uttryck i ansiktet. Jag ville trösta henne och försökte ta henne i famn, men hon snubblade bakåt och började sedan springa ifrån mig. Jag sprang efter och såg precis hur hon sprang och gömde sig i några buskar. Jag följde henne och där såg jag hur genomskinlig hon hade blivit. Hon såg på mig med sina ovanliga ledsna ögon. Hon sträckte fram sin hand och jag försökte ta den. Under en sekund rörde vi vid varandra, men sedan löstes hon upp i intet.

”Farväl älskade.”
Det var det sista jag hörde från henne. Jag föll ihop och grät. I en ficka hittade jag en lapp med ett medelande från henne.
”Jag ber om ursäkt för att jag inte kan stanna. Men du behöver inte vara orolig. Jag vävde en skyddsgalder runt dig. Inget ont kommer hända dig, och allt du önskar kommer gå i uppfyllelse om du vågar tro på det. Detta är min gåva till dig, men jag kan aldrig komma tillbaka. Jag älskar dig. Tack för allt.
Det hon skrivit i brevet är sant. Allt har gått i uppfyllelse, och jag har inte ens fått ett blåmärke sedan dess. Sedan denna natt tror jag på allt det som jag tidigare kallade nonsens.
Ända sedan den natten har jag letat efter henne, men jag vet inom mig att jag aldrig får se henne igen. Hon är det bästa som hänt mig.

Måntass:


Citat: "Magic or what?"

DarkAngel:
Jag känner till en magisk bok.
Den är inte magisk för dig, men den är magisk för mig.
Jag kan en magisk trollformel från den magiska boken.
Den magiska boken är från Hogwarts.

Härligt, men bara för att göra det jobbigare för dig (känner mig smått sadistisk nu) kanske du kan lägga upp alla bidrag då? Fast det behövs inte om det blir för mycket krångel.

EDIT Nu har du ju gjort det. TOPPEN.
RIktigt fina bilder och bra texter allhopp

Gjorde det ovanför