Kiss You ~ 1D ff

Hajj alla mina faaaaaaans :3 haha nä.. Jag hade tänkt skriva en liten fanfic om One Direction, och det kommer vara lite svengelska för jag kan mer engelska än svenska har jag kommit på.. haha, jag skojade bara, men jag kan mycket engelska.. när 1D killarna pratar och när någon annan pratar med 1D killarna är det engelska, så det kommer vara lite svengelska typ.. Men let's be serius and skriva.

Om ni känner igen denna är det för att ni har läst min failade fanfic (elr novell som den heter där) på onedirectionnovelleravmig.bloggplatsen.se och eftersom det verkar konstigt att skriva där igen börjar jag om här istället, och jag har gjort lite ändringar denna gången. Om ni inte tror mig blir jag ledsen men sen tycker jag att det är inte mitt problem.. Men nu ska jag inte vara otrevlig så jag skriver nu.

Huvudpersonen

Kate Stone är en lång och smal nittonåring som bor hos sina föräldrar i Stockholm. Släkten är lite brittisk och lite svensk. Kate är en stor Directioner och har mest känslor för Niall. På fritiden är hon helst hos sin bästis Hanna som också bor i Stockholm. Det var nog allt, om jag kommer på något mer skriver jag det i början på kapitlet. Ha en trevlig läsning Ni får lixom kommentera om ni vill att jag ska skriva

Låterbra Bevakar

Börja

Jag bevakar! C:

Tack era söta godisbitar! Förlåt för att jag inte har skrivit men min pappa hade kidnappat min dator och det är jobbigt att skriva på mobilen så kapitlet blev liiiiiite försenat... Men blablabla bär kommer kapitel ett :] (det mesta kommer vara i Kates perspektiv)

Kapitel 1

''Tonight let's get some,''
''And live while we're young!" Zayn sjöng det sista på LWWY
''If my stomach had a voice it would scream in hunger right now.. I'm hungry, BYE!!'' sa Niall och de gick av scenen.
''NIALL!!! NIALL, I LOVE YOU!!!!'' skrek jag. Han verkade ha hört mig för han kollade ut mot publiken och mötte min blick.
''NIALL I LOVE YOU!!!" skrek jag, han log och blinkade med ena ögat.. OMFC OMC OMC OMC OMC OMC!!!!
''HANNANANANANANA!! HAN KOLLADE PÅ MIG!! HAN LOG MOT MIG!!! HAN BLINKADE MOT MIG!!'' skrek jag till Hanna, som stog och skrek mot Harry. Hon vände sig om och kramade mig; "OMGOMGOMGOMG" skrek hon och började fangirla. Jag fangirlade också. Efter da fangirl moment puttade vi oss fram mot utgången för att få luft. När vi kom ut från arenan letade vi efter Hannas pappas bil som skulle stå parkerad någonstans.
''Nå flickor, var det roligt?'' frågade Hannas pappa Mats när vi äntligen hittade den.
''Jaa!!" sa vi och skrattade.
"Vad bra, då! Ska ni hem och sova nu då?" frågade han.
''Neej, inte sova!" skrek vi. Mats började skratta.
''Nähä, inte sova, vad ska ni göra istället?'' det blev tyst i bilen en stund tills vi brast ut i gapskratt.
''Vet inte" sa jag och Hanna samtidigt. Vi är som systrar! Jag har alltid velat ha en lillasyster, men mamma och pappa vill inte ha fler barn... Men Hanna är precis som en lillasyster, förutom att vi nästan aldrig bråkar och alltid tycker samma sak. Hon har ögon, blåare än himlen,och blont, lockigt halvlångt hår, hon ser ut som en ängel. Mitt utseende är nästan tvärtom hennes; jag har bruna ögon, och brunt hår som räcker ner till midjan och är pyttelite lockigt. Men jag vill jättegärna se ut som Hanna, som en ängel. Ibland när jag vaknar brevid henne undrar jag om hon är en ängel, då skrattar hon bara och säger 'dedu!'.

När vi kom hem till henne rusade vi upp till hennes rum och satte på en film. Vi valde Hitta Nemo och kollade på den i tre sekunder sen började vi babbla.
''Asså, omg han blinkade mot mig!!" utbrast jag och började fangirla.
''Jag undrar varför!" sa Hanna sarkastiskt.
"Om du tänker säga att han kanske tycker att jag är snygg ska du se dig själv i spegeln, för du är myyyyyyycket sötare än mig!" sa jag.
''Jag? Nää''
''Joo''
''Nää''
''Joo''
Så höll vi på tills vi nästan somnade, då bytte vi om till våra pyjamasar och kröp ner i hennes säng. Jag tänkte på Niall, han log mot mig. Det pirrade i magen när jag tänkte på honom.
''Sover du?'' frågade Hanna.
''Nä, gör du?'' frågade jag. Vi började skratta.
''Jag tror det.'' sa hon och jag hörde att hon gäspade. ''Men sov nu!" Jag blundade, och tillslut somnade jag. Som vanligt drömde jag om One Direction.

Jag vaknade före Hanna. Jag tog min iPhone och kollade hur mycket klockan var, och hon var 7. Jaha, vad ska man göra nu då? Hanna blir förbannad om man väcker henne. Jag låste upp mobilen och kollade twitter. De enda jag följer är Niall, Harry, Liam, Louis, Zayn, Josh (deras trummis) och Ed. det är bra för då får jag inte massa skräp tweets när jag ska kolla. Det första tweetet var Niall, yay. Läsa, läsa, läsa, wtf? Är det min han skrev om? Neee...
''Är du redan vaken?'' hörde jag Hannas trötta röst.
''Jaa... När vaknade du?'' frågade jag och kollade på henne. Hennes blonda hår låg över hela hennes ansikte.
''Typ... precis'' sa hon och gäspade.
"Men kolla på Nialls tweet!" sa jag och tryckte upp mobilen i ansiktet på henne.
''I think I saw an angel tonight Klart det är dig han skrev om, vem annars?" sa hon som om hon kunde läsa mina tankar. Jag ryckte på axlarna och vi fixade oss och gick ner till köket för att äta frukost. Där nere satt Mats och läste tidningen men en kaffekopp i handen.
''Godmorgon, tjejer!'' sa han glatt när han såg oss.
''Godmorgon!'' sa Hanna trött.
''Godmorgon!'' sa jag lika trött. Vi plockade fram sakerna man ska ha till pannkakor och lagade fem var till oss tre.
Efter vi ätit gick jag och Hanna upp till hennes andra rum som vi brukar ha som studio; där är mickar och instrument och allt sånt man har i en studio. Jag plockade fram gitarren och började spela på LWWY.
''Vad ska vi göra?'' frågade jag. Hanna satte sig ner bredvid mig och ryckte på axlarna.
''Vet inte...'' mumlade hon. Det gick en minut tills jag kom på det.
''Vi kan ju faktiskt göra en cover på LWWY...'' mumlade jag. Hanna for upp från sin plats och rusade fram till datorn.
''Vad gör du?'' frågade jag.
''Du får se.." sa hon och flinade. En liten stund senare hördes de första tonerna på LWWY.
''Sjung då!'' sa Hanna och började sjunga...

''Gud vad duktiga ni är! Ni borte skapa ett band!'' hörde jag Mats säga efter att vi hade sjungit klart hela TMH.
''Tack!'' sa jag och Hanna samtidigt.
''Kate, din pappa är här och hämtar dig nu, han är där nere och väntar på dig.'' sa Mats. Jag kollade ledset på Hanna och gav henne en kram och en puss på kinden. Är klockan redan så mycket? Frågan snurrade i huvudet när jag gick ner till pappa med min väska. Vi gick ut och satte oss i bilen. Det var mörkt och kallt ute, och mycket kallare i bilen. Jag började prata om allt som hände på konserten. Vi hade åkt en bit och i ögonvrån såg jag Pappas huvud falla ner på ratten precis vid ett övergångsställe där fem personer gick över. Den sista killen hann inte hoppa undan och blev påkörd. HELVETTE! Jag vred snabbt om bilnyckeln så bilen stannade, och hoppade ut ur bilen. Pappa satte sig upp och kollade sig förvånat omkring och somnade igen. Jävla skitgubbe, tänkte jag och hukade mig ner över den långa personen som låg på marken och vred sig i smärta. De andra killarna gick runt bilen och satte sig också på huk. Jag fangirlade inombords för jag visste vilka de var. Harry, la Louis huvud i knät och började stryka honom tröstande i håret. Larry Stylinson forever

____________________________________________________________________________________________________________

Vad tycker ni? Det blev lite konstigt om där står Melody nånstans ska det stå hanna för jag ändrade lite (; Och hata min inte för att jag är en Larry Stylinson shipper D: Kommentera ;D

Supperbra kapitel helt klart

Braaaa! Du är nu bevakad!

Detta var riktigt bra!

Tack så jättemycket jag har fått sommarlov nu men min pappa har tagit min dator IGEN så jag kommer nog skriva längre kapitel igen snart.. Tack för att ni läser och som tack för att ni har läst detta får ni ett mobilkapitel

Kapitel 2

Jag bara satt där och kollade på Louis, som hade svimmat, utan att märka de varma tårarna som sakta rann ner får mina kinder.
"I.. think we should call an ambulance.." Mumlade jag tyst.
"Well, do it then." Sa Harry, som råkade höra mig.
"No phone.." Halvljög jag. Det var nästan sant, för mina föräldrar visste inte att jag hade köpt en iPhone; de hade tagit ifrån mig min mobil och tänkte inte ge tillbaka den så jag och Hanna hade åkt och köpt en ny i hemlighet. Harry kollade på mig med en 'är du seriös?!' blick.
"Uh, okay I have a phone but my parents doesn't know that and I they knew that they would take it.." Förklarade jag. Han nickade och kliade på Niall som satt bredvid honom.
"Niall give her your phone.." Sa Harry och fortsatte stryka Louis i håret. Niall fiskade upp sin iPhone och gav den till mig. Jag rodnade och tog emot den. Jag tryckte på nödsamtal (emergency heter det typ på engelska) och tryckte in 112.
______________________________________________
Så ett kort kapitel fick ni c:

ÖOASIOQH meeeeeeeeeeeeeeeeeeer!!!!!!