Like A Reason [sv]

Titel: Like A Reason
Texttyp: Vet inte vad jag ska skriva här....
Ratingen: G, tror jag. Det beror på. Allt kan hända. Har inte riktigt planerat. Men G.


Like A Reason

Detta är en berättelse om fyra personer som alla lever helt olika liv.

Caroline – Vars föräldrar bråkar men aldrig lyssnar.
Melanie – Vars syster nyss dog.
Hillary – Som får allt hon vill och är populärast.
Viveca – Som lever livets gång och tar en dag I taget.

Alla lever olika. Alla far och flänger. Alla trängs in I samma sjätte klass. Hur ska detta gå?

Jag kommer skriva ur allas perspektiv I tredje person.

Kastar in en prolog också.

Prolog.

Caroline.

När man mist någon speciell som gjort som man kan stå på benen så borde man kasta en blick mot Carolines liv.
Med föräldrar som bråkar dag in, dag ut är det svårt att stå på benen om man inte har någon vid sin sida. Det är så Caroline lever.


Melanie.

När man mist någon närstående som alltid funnits där blir allt annorlunda. Som en syster. Som Domenique. Man kan inte leva utan någon som henne. Så då måste hon försvinna när man som mest. Det är lite som en kopia av Melanies liv. Ingen vill väl förlora sin syster!?


Hillary.

Ut ur skolan, in I köpcentret. Samma visa varje dag. Man vill inte hem. Man vet varför. Man vill inte behandlas som en treåring bara för att man är några år yngre än en annan familjemedlem. Man får allt man vill för att föäldrarna vill ha en borta. Även fast dem alltid säger att dem älskar en.


Viveca.


Om man lever som Viveca kan man aldrig bestämma något I förväg. Nästan I alla fall. Det beror på tillfället och vad saker handla om. Man är en fredsmäklare som ser allt. Liten polis med dåligt rykte. Men om man är Viveca kan man ignonera det och veta att det finns folk som gillar en...


Vill ni höra?

Ja, det vill vi!

En till kommentar så kastar jag in första kapitlet också!

Fortsätt *bevakar*

Like A Reason

Kapitel 1, Carolines perspektiv.


Caroline ler mot mamma. Inte ett riktigt. Ett falskt. Ingenting annat var så säkert, självklart och fruktansvärt som det. Caroline har knappt lyssnat på ett ord av vad hon sagt.
“Jag går till mitt rum mamma”, mumlar Caroline. Hennes mamma nickar och vänder sig mot Denise, hennes lillasyster. Caroline suckar och går upp för trappan till hennes rum. Pappa är inte hemma och mamma är glad. Även fast Caroline vet att så fort han kommer blir allt fel.

Caroline vaknar mitt I natten kallsvettig och hör mamma och pappa skrika på varandra. Tårarna trycker hårt mot ögonlocken. Hon orkar verkligen inte med en natt till. Hon suckar tungt och smyger sig till köket. En klunk vatten rinner genom halsen. Som tårarna ner för hennes kinder.


Caroline går tillbaka till mamma. Pappa gick för längesedan. Mamma ler.
“Hejsan älskade vännen”, sa mamma. Caroline kollar bakom sig efter Denise. Men hon är inte där. Caroline ler lätt. Någon gillar henne.

--------

AuthorsNote, Detta var alltså första kapitlet som handlade om Caroline som ni ser. Dem flesta kapitlerna kommer vara uppbyggda på detta sättet och jag kommer byta person till varje kapitel. Nästa kapitel kommer handla om Melanie. Hoppas ni gillade kapitelet!

Jätte bra!!!!

Tack!

Ny läsare! Mer!

Har ett kapitel i lager!

Ska jag lägga upp?

JA!