Text-tråden

Jag tänkte att här finns det ju massor av tävlingar och massor av trådar där folk skriver långa berättelser och sånt. Så varför inte en tråd där vem som helst kan lägga upp något man skrivit? Kanske ett enstaka kapitel ur en bok, som man blev extra nöjd med, en dikt eller något annat. Man delar med sig och får på så sätt kommentarer, kritik om vad man kan göra bättre och vad som var helt underbart!
Folk som inte orkar följa en lång berättelse (ehe...jag) kan ändå läsa allt underbart som mugglisarna skriver.
Så.. ös på med ord!

Gud vad mysigt! Jag har en kort dikt jag skrev för ett tag sen Det var oväder..

Det blåser en vind
och hattar rymmer
Det regnar en droppe
från mörkt blåa moln

Vad fin
Själv är jag urusel på att skriva dikter xD

vad fint! Ron.Weasley!
här kommer en dikt:
SVART
svart är mörkret i djupen
där solens strålar ej når
och svart är oändliga rymden
fast solar och stjärnor där står

svart är rädslan för stupen,
för vissa människor då,
och svart är handen runt strupen
som dig egentligen inte kan nå.

var ej rädd för mörker och svärta,
som gömmer sig i nattens spår,
om du grämer dig för olidlig smärta
du nu inför rädslan ska stå!

Millson Lovegood - jag säger bara WOW. Kändes verkligen som om någon höll mig om halsen!

hehe danke shön ! okej det där var felstavat, men men. haha har gått på tyska i två år och kan inte stava till schön... okej det kändes också fel... får kolla på googletranslate

Okey, bara för att jag tyckte att det här var en fin tråd så vill jag vara med lite grann... Nu kommer ni typ få världens WIP på ett av mina projekt som inte en enda människa har fått se något ifrån än (så känn er hedrade). Det som komma skall är vad man skulle kunna kalla för "introt" till del ett av min novell "No matter what".
Det är en historia som otroligt nog inte är en av alla fantasy noveller som jag i vanliga fall bara skriver... Det är en historia som mycket väl skulle kunna äga rum här i vår värld, eller rättare sagt, till majoriteten av allt har den redan ägt rum i denna värld. Huvudpersonen är en liten tös som heter Tori, och historien tar sin början då hon är någonstans mellan sju eller åtta år och utspelar sig tills dess att hon är drygt 16 år... Och man skulle nog kunna säga att mitt syfte med historien är att illustrera det helvetet på jordens yta som faktiskt existerar i vår värld... (ja, det är nog en deprimerande historia egentligen och ett av mina mål med den är att jag vill att folk ska känna något när de i framtiden läser den.)

I alla fall, här är det så kallade "introt";

Pain is a part of every life; no one can live one without some kind of pain.
"It hurts...”
It doesn't work to deny it, because it's simply the truth.
“Help me... Someone... Help...”
The pain of losing a loved one...
“I... I can't... Get away...”
The pain of being wounded...
“Why...?”
The pain those around you create...
“It hurts...”
The pain of life itself...
“Please, help me...”
It's always there. You cannot hide from it, no matter what...
“Someone... Help me... It hurts... It hurts so badly... Please, help me... Someone, please help me!”

Detta är en dikt jag skrivit själv om hur det är i Afrika och andra länder gemfört med Svergie och så(Ingen Kopiering!)

2 barn springer:
Ena för att inte bli kullad.
Den andra för att inte bli skjuten.

2 Barn ler:
Ena för att der är helg.
Den andra för att den undkom en bomb.

2 Barn gråter:
Ena för att mamman har tagit dens mobil.
Den andra för att dens mor är döende.

Ena barnet är 10.
Den andra blev bara 8.

Corriiz Jag gillar den, mycket. Den fick mig att rysa och skämmas över hur dålig den här världen är.
Och du fick mig för övrigt att vilja sätta mig och börja fixa ihop mitt ena projekt lite grann, i alla fall så mycket som jag kan göra i dagsläget.

The sound of crashing waves, the wind caressing my cheek.
The suns warmth heating my skin. Making the waterpearls sparkle on my skin.
The sand tickling my feet, reminding me of the worlds wonderful beauty.
The fantastic smiles of human beings.
The rare kindness they show eachother.
The rare love they merely never see.
The tears that is falling from sad peoples eyes. Breaking hearts on one another.
Leaving them lonely, broken, crying and obsessed with love never to forget their broken heart.
But then you find the love again and the world is, once again, amazing.